Bilden har vi lånat, som så många gånger förr, av Kalle Henriksson som funderar lite vad som kan ha hänt.
– Kan det ha varit en flyguppvisning som gått över styr?
Så här är historien. Det var vid 11-tiden den 26 april 1922 som olyckan var framme. Söderberg hade lämnat Malmslätt vid kvart i tio för att hälsa på en anhörig som befann sig tillfälligt i Västervik – förmodligen för att fira hans födelsedag. Söderberg var vid den här tiden fältflygare i Malmslätt. Han skulle bli en av pionjärerna inom svenskt flyg med tiden. Men det visste inte han eller de många nyfikna som hade sökt sig för att beskåda flygplansvraket den där aprildagen.
Hans tanke var att landa på en äng utanför Slip där hans anhöriga väntade. Men vid landningen skymde några träd en kraftledning. Söderberg upptäckte ledningen alldeles för sent. Han försökte flyga under den med stjärten hakade tag i ledningen och planet gick med nosen före i backen.
I Västerviks-Tidningen kunde man redan samma dag läsa om olyckan. Tidningen berättade att polisen hade underättats och att en läkare hade kommit till olycksplatsen i bil för att undersöka flygaren. Det visade sig att han klarat sig utan några allvarliga skador, däremot var planet ordentligt skadat.
Olyckan i Västervik var kanske den första i Söderbergs karriär. Men inte den sista. Han blev den förste svenske flygaren som blev medlem i Caterpillarklubben (se faktaruta) då han den 7 juli 1926 var tvungen att hoppa ur sin J 1, Phönix D. III, efter motorstopp i samband med utprovning av flygplanets egenskaper under flatspinn.
Men inte heller den olyckan fick Söderberg att avstå från flygning. Karriären fortsatte ändå till toppen. 1945 blev han generalmajor. 1950 blev han flygmotorteknikchef vid Svenska Flygmotor AB.
Hans flygintresse följde honom hela livet. Han var en drivande kraft bakom Frivilliga Flygkåren och skogsbrandflyget och hade en rad uppdrag i flera akademier och andra organisationer. Han gick bort den 15 december 1988.