Förra veckan berättade vi delar av isbrytarens historia. I dag kan vi berätta mer. Conny Gustavsson har jobbat hela sitt liv på sjön på liknande båtar i Östersjön. Han tillbringande stora delar av sin barndom på isbrytaren Västervik, skulle man kunna påstå med en lätt överdrift. Hans pappa, Evert Gustavsson, var maskinist på fartyget.
– Jag var med honom ofta när de bröt is, berättar Conny Gustavsson.
Hans pappa och de övriga i besättningen jobbade i hamnen hela året om med undantag för Harry Andersson som var skutskeppare. Tillsammans med sin bror Erik ägde han Svanevik och försörjde sig på henne när inte isen låg tung och besvärlig runt Västervik.
När Västervik lämnade hemmahamnen för sista gången den i november 1970 fanns två av besättningsmän med ombord. De var Connys pappa Evert och eldaren Ingvar Nordström. Resan till Göteborg tog över 50 timmar.
Conny Gustavsson har haft koll på Västervik under åren. Den senaste bilden han har hittat är från 2010 då hon fortfarande var i drift i Norge. Men resan dit har varit lång och äventyrsrik. Hon har varit uthyrd av Västerviks stad i flera perioder. 1939 var det marinen som tog hennes tjänster i anspråk, senare Norrköpings Exporthyfvleri för timmerbogsering. 1944 var hon uthyrd till AB Karta & Oaxen och 1955 lånades hon ett par månader av Rederi AB Tyr, Uddevalla.
Sedan fick hon vara kvar som hamnbogserare i Västervik. Hon såldes 1969 till Harald Johansson i Göteborg för 25 000 kronor. Västervik hade då ett par år innan fått en ny propeller och nya plåtar i isstråken. Maskinen och pannan var klassad som tiptop. Många i Västervik ansåg att priset var skamligt lågt.
När sedan Johansson sålde båten vidare efter bara några veckor till Birger Svendsen & Sønner A/S, Fredrikstad blev inte ilskan mindre bland kritikerna. Han hade dessutom plockat bort en hel del inventarier av betydande värde.
De nya ägarna lät så småningom sätta in motor vid A/S Fredrikstads Mek Verkstad. Det var ett arbete som tog flera år. Västervik hade varit kolleldad. När båten var klar 1980, döptes hon om till STOREBIRGER. A/S Fredrikstads Mek. Verksted. Fredrikstad övertog båten 1980 och sålde vidare i juni 1982 till Fladstads Slep A/S, Farsund som gav henne namnet Amazon och under ett par år moderniserades hon kraftigt. Båten ägdes några år av I/S Southern Norwegian Tug, Farsund som den 24 april 1991 ombildades till Farsund Tug A/S, Farsund. Hon såldes i maj 1996 för 1 750 000 norska kronor till Nordslep A/S, Hammerfest, kan vi läsa på tugboatlars.se.