I dag kan vi ta historien ett steg till. På båda bilderna fanns en liten flicka med. På den här håller hennes pappa henne i famnen. Hon står mitt i bilden. Själv håller flickan i en docka. Flickan blev kvar i Västervik. Hon heter NiinaWerdin. På den andra bilden står hon tillsammans med sin mamma Anna längst till höger.
Niina hette Löugas som flicka. Hennes pappa Alexsey och mamman Anna. Hon var fyra år när familjen flydde i familjens skuta, från hemmet på Ösel.
– Det var många på båten. Men jag minns inget av flykten. Jag var så liten och mina föräldrar pratade inte mycket om den, säger hon.
Hennes pappa var skutskeppare. Fartyget hette Elly och är den fjärde båten från höger. Han jobbade senare på Varvet här i Västervik.
Niinas föräldrar fick aldrig återse sin barndoms trakter. Under Sovjettiden var det inte alltid så hälsosamt att återvända. Men Niina har varit tillbaka. Hon har kusiner på andra sidan Östersjön.
– Framförallt mamma längtade tillbaka, säger hon.
Hon blev något överraskad när hon fick ärva tre tomter på Ösel från sina föräldrar, sin farmor och mormor.
– Det var lite lustigt. Det hade vi aldrig trott. Men jag har sålt dem, säger hon.