Sven-Åke föddes i Gladhammar. Familjen levde under små omständigheter. Det var fattigt och eländigt, även om det aldrig saknades mat för dagen. Men det var en tuff uppväxt. Hans pappa var dagarbetare och jobbade hos bönder på trakten.
När Sven-Åkes sex år i skolan var avklarade började han på bruket i Gunnebo. Han hade egentligen velat studera vidare. Han hade, som man sa förr, läshuvud och hans lärarinna var hemma hos föräldrarna och undrade om det inte fanns några möjligheter att han skulle kunna gå vidare till högre studier. Det gick inte. Därför var kanske glädjen så mycket större när han kunde se sin son Thomas ta både studenten och en akademisk examen.
Sven-Åkes yrkesliv kom istället att bli vid järnvägen. Under många år jobbade han på stationen i Västervik. Han fick göra det mesta, allt ifrån att sköta växlar till att lasta och lossa gods. Det var fart och rörelse vid järnvägen. Hamnen, pappersbruket och andra industrier gick för högtryck. Sven-Åke klättrade på karriärstegen och slutade som stationsförman när stinsarna försvunnit från stationen.
Men det är kanske främst som idrottsledare och fotbollsspelare som Västervik kommer att minnas Sven-Åke Ström. Under många år var han en för motståndarna svår och hårdför centerhalv i Jenny BK. När den aktiva karriären var över fortsatte han som ledare. Under många år var hans namn synonymt med Jenny BK. Han var ständigt närvarande – han satt i styrelsen med olika uppdrag. Han var ordförande en period, han jobbade med bingon och tränade pojklag i fotboll. Jenny BK blev under hans tid en av Smålands ledande ungdomsklubbar. Klubbens sätt att fostra unga fotbollsspelare väckte uppmärksamhet långt utanför kommungränsen. Sven-Åke Ström var drivande i den delen, även om han naturligtvis fick hjälp av många andra förtjänstfulla ledare. Idrottsrörelsen skulle inte överleva utan ledare av Sven-Åke Ströms kaliber, självuppoffrande eldsjälar som stretar på i alla väder. Han ledde också under ett antal år Västerviks-Tidningens guldmedaljjury, som delar ut pris till förtjänstfulla idrottsutövare i bygden.
Jenny kämpade som många andra föreningar med sin ekonomi. Vi kan berätta en liten solskenshistoria där föreningen hade lite tur och fick in många sköna kronor till klubbkassan.
I början av 1960-talet hyrde föreningar Västerviks Folkets park för att dra in pengar vid olika festligheter. Jenny BK hade sällsynt flyt ett par gånger. Två år i rad skrev de kontrakt med fullständigt okända popband. När det kom till Västervik hade de nått nationell ryktbarhet och de popfrälsta vallfärdade till parken. Första gången var det Ola and the Janglers. Året efter blev succén ännu större. Det var året som Hep Stars hade satt unga flickors tonårshjärtan i brand.
45 minuter innan de skulle kliva upp på scenen var parken nästan folktom. Ledarna i Jenny var nervösa. Bilden förändrades snabbt. Ungdomarna vällde några minuter senare in mellan de båda vaktkurerna som stod placerade vid entrén till parken i skogen bortom Slip Naxos.
Sven-Åke och hans fru Ulla och andra i Jenny hann inte ta hand om pengarna och stoppa ner mynten i kassaskrin och sortera sedlar i prydliga högar. Pengarna åkte rakt ner på golvet. Jennyiterna stod i sedlar till "knäna"... Det var kanske där och då som Jenny BK lade grunden till sin goda ekonomi. Familjen Ström var högst delaktig i det arbetet.
Sven-Åke Ström sörjes närmast av sonen Thomas med familj.