Bertil Adolfsson
Bertil och jag har känt varandra ända sedan ungdomen och vi har också arbetat i samma företag i många år. Det poppar upp en hel del minnen, när man tänker tillbaka. Jag minns bl.a. att vi ofta var ute och sprang i skogen för motionens skull. Vi var ute och arbetade på olika håll under veckan, men på lördag morgon sammanträffade vi i Gäddeglotrakten, på vår egen bana i skogen runt tre sjöar. Efter springturen tog vi ofta ett dopp i den närmaste sjön.
När jag introducerade Bertil i företaget gick han in för arbetet med liv och lust och blev en nitisk och god säljare till stor nytta för företaget. Han var respekterad och fick flera vänner inom koncernen, vilka han höll kontakt med genom åren,
Bertil blev så småningom befordrad till försäljningschef i företaget och flyttade med familjen till Knisslinge i Skåne, där de bodde några år. Sedan gick flytten tillbaka till Västervik, när han fick ett distrikt i Småland-Östergötland att sköta om. Bertil var mycket omtyckt, noggrann, och kompetent i sin tjänsteutövning. Han blev koncernen trogen under många år, men till slut tyckte Bertil att det var dags att pensionera sig. Bertil var mycket sportintresserad och han fick nu friheten att ägna sig åt familjen, radhuset och sina intressen: Vasaorden, segling, tennis och skidåkning.
Det var med stor saknad jag fick kännedom om att Bertil gått bort. Han hade tappert kämpat emot sin svåra sjukdom, men kroppen ville inte längre, har jag förstått. Mina tankar i denna svåra stund går nu till Inger, Marie och Susanne som får leva vidare utan sin kära, omtänk-samma familjefar.
Vår värld har i och med Bertils bortgång förlorat en fin människa, som jag kommer att minnas som en ärlig, hjälpsam och glad person, som ofta hade nära till skratt och nästan alltid hade en rolig anekdot till hands.
Jag önskar nu att Bertil får vila i frid och framför mitt tack för att han varit en bra arbets-kamrat och kompis.