Maj Stenberg
Maj Stenberg har avlidit vid 91 års ålder efter en kort tid på Motala lasarett. Hon efterlämnar sönerna Lennart och Håkan samt den senares familj.
Maj föddes på gården Stora Valleräng i Vingåker/Östergötland och var väl förtrogen med och entusiasmerad av tillvaron på en bondgård då hon vid 15 års ålder tillsammans med sin mor och två yngre bröder plötsligt blev ställd på bar backe i samband med faderns hastiga bortgång.
Den uppkomna situationen kom att utöva en stark press på tonåringen och satte henne under några års tid även i motsatsställning till sin egen familj.
Efter några år med tillfälliga arbeten utbildade sig Maj till sjuksköterska i Karlstad där hon även träffade sin man, Eric, vilken hon sedan sammanlevde med fram till dennes bortgång år 2000. Maj var mycket stolt över sitt yrke såväl med arbetsuppgifterna som med den självständighet och den ekonomiska stabilitet som det innebar. En länge närd dröm blev förverkligad då hon 1965 gick vidareutbildningen till distriktssköterska.
Genom hela sitt liv var Maj en omutlig motståndare till att hon som kvinna skulle begränsas till enbart traditionellt kvinnliga livsroller, något som ibland verkade provocerande på omgivningen, såväl när hon gjorde anspråk på egen yrkeskarriär som när hon såg det som helt naturligt att hon exempelvis körde bil och båt själv och även bestämde var fisknäten skulle läggas ut på sommarstället i norra Tjusts skärgård.
Trots hjärtbesvär och hämmad rörelseförmåga på äldre dar drevs Maj, fram till sin bortgång, av sin nyfikenhet på olika områden, till att hålla både hjärnan och övriga kroppen i trim. Bl a intresserade hon sig för litteratur, aktuell debatt och trädgårdsskötsel. Promenader till livsmedelsaffären, apoteket och biblioteket bidrog till att hålla igång fysiken.
Bevarad intellektuell skärpa, positiv livssyn och förmåga att se framåt - är det dessa egenskaper som föranleder en granne att karaktärisera Maj med orden: "Kvarterets Astrid Lindgren"? Maj väckte förvisso på en del håll både förundran och reservation men ändå oftast till slut beundran, tillit och värme.