Professor Bengt Lörstad avled nyligen i Lund, 72 år gammal. Bengt föddes på gården Lörstad i Blackstad som nummer i fyra i en syskonskara på fem. Efter studier i Västervik gjorde han en akademisk karriär i Lund som fysiker. Han var länge prefekt för Fysikum. Under åren 1999-2004 var han rektor för Högskolan i Kristianstad och år 2000 utnämndes han till professor i elementarpartikelfysik.
Istället för att närmare framhålla hans vetenskapliga meriter vill vi berätta om honom som syskon och kusin från hans tid på Västerviks Högre Allmänna Läroverk. Tidigt visade han sig vara den mest teoretiskt begåvade av oss. Bengt gick i den fyraåriga realskolan tillsammans med andra elever som kom från de små orterna utanför Västervik. Detta krävde inackordering i ”Stan”.
Läroverkstiden började hösten 1954. Lektor Gustav Uhr blev Bengt klassföreståndare. Andra pedagoger i realskolan var Thorvald Kårsnäs, Helga Palmgren och Nils Holmberg. Bengt blev en uppskattad kamrat och genom sitt lugn, sin saklighet och goda kunskaper också uppskattad av sina lärare.
De fanns inga ämnen han inte behärskade, men särskilt framstående var han i matematik och fysik.
Där var det ingen som slog honom. Dock var Bengt ingen som framhöll sig själv eller försökte glänsa på minsta sätt. Han var enkel och anspråkslös. Bengt gick efter realen till gymnasiets treåriga naturvetenskapliga gren. 1961 tog han studenten.
I gymnasiet utvecklade han sitt stora intresse och sin talang för flöjt. I realskolan var det blockflöjt som han spelade när man sjöng nya sånger i språkundervisningen. I gymnasiet blev det tvärflöjt och spel i Västerviks Orkesterförening och i gymnasieorden Delta Sigma. Där nedlade han ett stort engagemang och blev först ordens kapellmästare, sedan dess stormästare.
Bengt älskade att spela på sin flöjt. Den kärleken upphörde aldrig och han fortsatte med musicerandet i Lund och utomlands i olika konstellationer. ”Dimman lättar” av Carl Nielsen blev ett stycke vi förknippade med Bengt. Den stämningsfulla melodin spelade han på begravningar och dop i släkten. En av hans tre svärdöttrar spelade ”Dimman lättar” på flöjt för Bengt på begravningen den femte december i Allhelgonakyrkan i Lund.
Under sin utlandsvistelse som doktorand i Paris och forskare vid CERN i Genève spelade han tillsammans med dåvarande hustrun cellisten Hege Waldeland-Lörstad i Svenska kyrkan i Paris. I en kyrka i Genève blev duon en trio med pianisten Dag Achatz.
Bengt ärvde sin faders jordbruksintresse. Efter sin tid i Frankrike hade han lamm på sin gård utanför Hörby. I brist på stängsel införde han en rutin från Lörstad gård. Lammen fick beta fritt, tjudrade med en ganska lång lina. När cirkeln var avbetad flyttades de till friskt gräs. Han funderade på att hyra ut lammen till jäktade ägare av gräsmattor.
Sönerna har ärvt sin faders talanger. Pianisten Max Lörstad har följt i sin moders fotspår och är lärare vid Musikhögskolan i Malmö och repetitör vid Malmöoperan. Violinisten Johannes Lörstad är stämledare vid Kungliga Filharmonikerna i Stockholm och tekn. dr. Daniel Lörstad forskar vid Siemens i Finspång. Förutom sönerna efterlämnar Bengt hustrun Ylva med döttrarna Åsa och Sara.
Bengt visste vad han ville och genomförde det för det mesta. Han väjde inte för utmaningar och var en god och gedigen människa med förlösande humor. Vi sörjer och saknar vår bror och kusin.