För såväl äldre som yngre Västerviksbor var Barbro Ackrell synonym med Båtsmansgränd. Där drev familjen, med Barbro i spetsen, kafé och stuguthyrning under nästan 40 år, tills de tvingades lämna gränden 2015. Under åren har många Västerviksbor och besökare hittat dit och Båtsmansgränd har också blivit en bas för artister och festivalarbetare under många Visfestivaler.
– Under de tidiga Visfestivalåren bodde alla artisterna här. Bland andra Fred Åkerström. Han hade en egen kaffekanna som han alltid skulle dricka ur. Den har förresten Visarkivet i sin ägo nu, berättade Barbro i en VT-intervju 2015.
Barbro föddes 1934 hemma i lägenheten på Hallströmsgatan 12 och växte upp i Allén. Hon blev kvar i Västervik i hela sitt liv och jobbade bland annat i anrika färgbutiken Engquists, på parfymavdelningen. Butiken låg i de lokaler där VT nu huserar, på Stora Torget i Västervik. Det var också där hon träffade sin första make, Ove, som dock hastigt rycktes ifrån henne 1968, bara 32 år gammal. Barbro blev änka med två små barn.
Efter en tid träffade hon en ny man, Per-Åke, som hela tiden har funnits i bakgrunden i Barbros olika projekt. Förutom kafé- och uthyrningsverksamheten i Båtsmansgränd, hyrde Barbro också ut sekelskifteskläder. En förlängning av hennes eget intresse att klä sig i gammeldags klädesplagg med tillhörande hattar.
Utöver otaliga visartister fanns det en annan välkänd Västerviksson som kom att stå Barbro och sambon Per-Åke nära, nämligen revykungen och skådespelaren Gösta Bernhard. Han besökte ofta paret i deras hem på Båtsmansgatan, ett stenkast från Båtsmansgränd, och Barbro har tidigare beskrivit deras många glada stunder tillsammans, fyllda av humor och skratt.
Barbro hade sjömansblod i ådrorna. Hennes morfars far, Lars Petter Hurtig, var just båtsman. Kanske var det arvet därifrån som gjorde att hon vurmade för havet och skärgården. Under många år var Barbro en av eldsjälarna bakom Hasselörodden, tillsammans med Calle Edström. Det var hon som tog emot roddarna, först i land, senare i Båtsmansgränd där hon dukade upp sill, potatis och snaps till dem.
Dottern Sanna beskriver sin mamma som en glad och positiv person, som hade lätt till skratt.
– Hon var bestämd och väldigt generös, säger hon.
Sanna började jobba i familjens verksamhet redan som tonåring och när hon tänker tillbaka på tiden i Båtsmansgränd, ser hon den som en betydelsefull del av hennes barndom.
– Mamma fostrade mig i gränden, säger hon.
En annan som minns Barbros personlighet är fotografen Sune Ekstrand i Växjö, som under otaliga år fungerat som Visfestivalens hovfotograf. Han poängterar hennes sociala engagemang.
– Hon hade en del människor som kom till Båtsmansgränd, vilka hon bjöd på käk. Hon organiserade också mycket i gränden som exempelvis Skärgårdsfestivalen.
Visfestivalgeneralen Calle Åstrand har också tidiga minnen av Barbro Ackrell från när han som 14-åring faktiskt bodde hemma hos familjen. Fadern och företrädaren, Hansi Schwarz, hade då ingen bostad i Västervik utan hyrde in sig på hotell. Men Calle kunde bo hos familjen Ackrell och samtidigt sommarjobba som diskare i Båtsmansgränd.
– Jag bodde hos familjen under två somrar och umgicks mycket med hela familjen, men främst med Barbro, säger han och berättar om hur han gärna spenderade tid bland utklädningsdräkterna i handelsboden.
– Det var som en dröm för en teaterintresserad 14-åring.
Han beskriver Barbro som en person med mycket lekfullhet i sig.
– Det kanske inte alltid märktes men man kunde ju kanske ändå ana det med tanke på sättet hon klädde sig, i gammeldags kläder.
Barbro Ackrell sörjs närmast av dottern Sanna samt sonen Peter med familjer.