Under många år har Carl-Erik Bladhs penna satt sina avtryck i Västerviks-Tidningens spalter. Han betraktar sig själv i dag som oberoende skribent. Men han har ett partipolitiskt förflutet. Under åren 1963 till 1976 var han aktiv hos folkpartiet i Kalmar. Han lämnade partipolitiken för att han tyckte det var svårt att kombinera ett partipolitiskt engagemang med skrivandet av debattartiklar av mer analyserande karaktär i in- och utrikespolitiska frågor.
– Jag fick en del kritik. Därför valde jag att bli oberoende skribent, berättar han.
Carl-Erik Bladh föddes och växte upp i Luleå. Hans pappa, Karl-Oskar, var lektor vid folkskoleseminariet och modern, Elsa, var hemmafru. 1950 tog han studenten. Den följdes av militärtjänstgöring som slutade med reservofficersutbildning.
1954 blev Bladh folkskollärare. Han jobbade tre år som lärare i Bodentrakten innan han kände sig redo och mogen för att sätta sig på skolbänken igen. Bladh läste statsvetenskap, historia, geografi och nationalekonomi i Stockholm och Lund. Resultatet av studierna blev en filosofie magisterexamen i Lund 1961. Under senare delar av 1960-talet fördjupade han sina studier i sina båda favoritämnen.
– Statsvetenskap och historia, förklarar Carl-Erik Bladh.
Yrkeslivet tog sedan Carl-Erik Bladh till Västsverige. Han blev adjunkt i historia och samhällskunskap i Lerum utanför Göteborg – för att fortsätta vid det som i dag heter Stagneliusskolan i Kalmar.
Vid sidan av lärartjänster har Bladh varit reservofficer vid I 19 i Boden. Efter att ha genomgått FN-utbildning i transportledningstjänst i Norge 1967 lånades han ut till Röda Korset 1968 som transportledare.
Biafra hade brutit sig ut från Nigeria. Landet slogs för sin frihet och självständighet. Det rådde inbördeskrig. Biafras befolkning svalt. Röda Korset – under den legendariske flygöversten Sven Lampell – ledde hjälpsändningar in i landet.
Bladhs roll var att ta emot mattransporter, övervaka urlastningen och se till att maten kom vidare till rätt adress. Det var inte ett helt riskfritt arbete. Det hände flera incidenter. Vid ett tillfälle bombades flygplatsen av nigerianskt attackflyg. Bladh kan bara tacka sin lyckliga stjärna att han överlevde den gången – helt utan skador dessutom.
– Det var vid midnatt. Jag skulle parkera vår jeep och steg precis ur den när det small. Det var min räddning att jag var vid bilen – en bit bort i skuggan från attacken. Jag har funderat mycket på den där stunden under åren, berättar Carl-Erik Bladh.
Hans kollega blev svårt skadad av splitter. Han låg på sjukhus ett helt år efter attacken. Sex inhemska arbetare föll offer för attackflygets dödande eld.
Vid ett annat tillfälle välte den jeep som Bladh och en kollega färdades i. Bladh slog huvudet i asfalten och svimmade. När han vaknade hade en grupp bedjande biafraner runt omkring sig.
– Väldigt gripande, minns Carl-Erik Bladh som efter tre dagar på sjukhus åter vara på benen och kunde fortsätta sitt arbete.
Nu går livet i lugnare banor. I dag ägnar sig Bladh åt att hålla föredrag hos olika pensionärsföreningar. Han talar om totalitära och demokratiska ideologier – om ut- och inrikespolitik när han inte ägnar sig åt motion och familjen i Gamla vida by.
Familjen består av hustru Brita, sönerna Fredrik och Richard, svärdottern Gabriella och tre barnbarn.