Tjuren var av imponerande storlek och ingav mig respekt. Jag skulle aldrig ha vågat mig in i hagen, även om tjuren var bunden. Tänk om han slet sig!
En som vågade och som inte visade någon rädsla var den före detta stataren Ossian, som frimodigt gick in till tjuren, strök honom ömt över nosen, lossade honom från fängslet och tog med sig tjuren, då han skulle uträtta sitt uppdrag bland korna. Tjuren lomade lydigt iväg efter Ossian till synes omedveten om sin fruktansvärda styrka.
Blanke gård låg halvannan kilometer från Glasbacken. Gården var ursprungligen ett gods, som omvandlats till säteri 1656. Att den var säteri innebar att den bebotts eller ägts av en frälseman. Godset hade i sin tur sitt ursprung i en by med namnet Blanka, som antingen betyder den glänsande eller den bleka eller grumliga och anspelar på Blankviken. Gården, som låg vid Blankvikens yttersta ände och hade ett vackert läge omgavs av ängar och åkrar. Den gamla slingrande landsvägen passerade strax intill gården.
För mig var Blanke gård en doft- och sinnesupplevelse och en spännande plats att vistas på. Det var dock inte ofta jag kom dit, men en gång minns jag att fick följa med mamma eller pappa för att hämta mjölk, förmodligen till ostkaka. Då vi kom in i ladugården stöttes jag nästan bort av de fräna lukterna av gödsel, urin och utdunstningarna från korna, men efterhand blev jag van och gillade lukterna.
Bonden frågade om jag ville smaka på mjölken, men då jag såg flugorna som omgav byttan med den söta mjölken, så svarade jag att jag drack bara mjölk från mejeriet, vilket orsakade en viss munterhet.
Bonden hette Björkman och arrenderade gården. Han var lång och smal och i ständig verksamhet. Mestadels såg man honom uppflugen på en traktor eller en harv. Men jag tror också att han använde hästarna i jordbruket. Ty på gården fanns förutom mjölkkor av Jersey-ras även hästar, grisar, höns och en och annan katt.
Jordbruket var också mera varierat än idag, man odlade grödor som potatis, rovor och sockerbetor vid sidan av säd.
För mig har det slumpat sig så att jag nu på äldre dagar återigen bor granne med en bondgård. Det är två bröder som tillsammans driver ett högintensivt jordbruk baserat på mer än 130 mjölkkor. Nu kan jag därför på nytt insupa dofterna av gödsel och urin och påminna mig min barndoms bondgård.