I januari 2011 berĂ€ttade vi om bĂ„tutlĂ€mningen till Sovjetunionen i VT. Den kommunistiska regimen pĂ„ andra sidan Ăstersjön var hĂ€r för att hĂ€mta âhemâ nĂ„gra av de bĂ„tar som balterna hade flytt med över Ăstersjön. I VĂ€stervik handlade det om 22 fartyg. Totalt om cirka 700 fartyg i landet.
Fartygen pĂ„ bilden rĂ€ddade livet pĂ„ mĂ„nga balter nĂ€r de lĂ€mnade sina hemlĂ€nder för en farofylld resa över Ăstersjön i krigets slutskede. Stalins hejdukar avrĂ€ttade mĂ€nniskor pĂ„ löpande band och plĂ„gade dem under vidriga förhĂ„llanden i Gulagarkipelagens strafflĂ€ger.
Den 21 augusti lĂ€mnade fartygen VĂ€sterviks hamn. Det var fartyg frĂ„n Ăsel, Riga, Libau, Növa, Aseri, Paatsalu, PĂ€rnu, Tallin och Kihnu som försvann ut genom BlockholmshĂ„let. PĂ„ kajen stod mĂ„nga mĂ€nniskor och följde skĂ„despelet nĂ€r bogseraren S/S Taifun försvann ut och bort över Ăstersjön.
Sovjeterna hade tagit med sig allt som var flytande. Men nu har vi fĂ„tt kĂ€nnedom om att mĂ„nga fartyg sĂ€nktes nĂ€r de var utom synhĂ„ll frĂ„n land. Varför kan man undra â en maktdemonstration av den sovjetiska staten, kanske? Det Ă€r Kalle Henriksson och Arne Karlsson som satt oss pĂ„ spĂ„ret som leder till en avliden bokhandlare pĂ„ Gotland.
Gösta Lundberg var bokhandlare i Visby. Han har berÀttat vad han sÄg frÄn en patrullbÄt som han tjÀnstgjorde pÄ under kriget. BesÀttningen fick syn pÄ en rysk bogserare som hade en lÄng rad av bÄtar frÄn VÀstervik pÄ slÀp:
â NĂ€r ryssarna kom utom synhĂ„ll frĂ„n land slĂ€ppte bogserarna bĂ„tarna, vĂ€nde om och slĂ€ngde en handgranat i varje bĂ„t, har han berĂ€ttat.
Martin Jungermann i Stockholm har intresserat sig för bÄtutlÀmningen och forskat kring vad som hÀnt fartygen. Han stÀller sig lite skeptisk till att man skulle ha sÀnkt alla bÄtar.
â De mindre fiskebĂ„tarna kan mycket vĂ€l fĂ„tt en handgranat i sig. De var utan vĂ€rde för ryssen. Men de större drogs nog mot Estland, sĂ€ger han.
Han berÀttar vidare att ett av fartygen frÄn VÀstervik, segelfartyget Jaen TeÀr, bevisligen fanns i Estland fram till december 1945 dÄ hon sjönk utanför Tallin.
â SkĂ€let var att nyisen skar igenom bordlĂ€ggningen, kaptenen hade lagt in en protest före avfĂ€rd pĂ„ grund av just den risken. Jaen TeĂ€r Ă€r numera ett fredat dykobjekt, berĂ€ttar Martin Jungermann som nu ska forska vidare i Krigsarkivet för att se om han kan fĂ„ fram flera uppgifter.