Willy Selö föddes och växte upp i Västerås. Han jobbade en kort tid på Asea, innan han blev bilmekaniker. Det var ett yrke som blev livslångt. I 20-års ålder kom han till Västervik. Han började på Volvo. Det blev hans arbetsplats resten av livet.
Hans fackliga engagemang väcktes tidigt. Det började som uppbördsman. Sonen Christer minns hur hans pappa på 60-talet kom hem med långa rullar och satt och prickade av vilka som betalat medlemsavgiften. Uppdragen blev fler och tyngre med åren. I mitten av 1960-talet blev han ordförande för Metalls avdelning 134 i Västervik. Han efterträdde Walter Ohlsson och satt kvar i cirka 25 år.
I början av 1970-talet blev han invald i Metalls överstyrelse, för att några år senare nå toppen och tog plats i förbundsstyrelsen.
Willy Selö brann starkt för frågor som rörde bilmekanikernas arbetsmiljö. Miljön var inte den bästa under 1960-talet. Bilmekanikerna fick krypa under bilarna innan moderna hjälpmedel gjorde deras vardag lite enklare och säkrare.
Det fackliga engagemanget gav Willy Selö möjligheter att se stora delar av världen. Han var på fackliga uppdrag i bland annat Japan, Kenya, Brasilien och ett par vändor till USA.
– Det var uppskattat, säger sonen Christer.
Willy Selö var också engagerad i politiken. Under ett par mandatperioder satt han i kommunfullmäktige för Socialdemokraternas räkning.
Willy Selös efterträdare som Metallordförande i Västervik, Gunnar Jansson, minns honom som en fackföreningskämpe – i ordets bästa bemärkelse – av den gamla stammen. Selös erfarenhet och position i förbundsstyrelsen hade man nytta av på lokal nivå.
– Han gjorde det lättare för oss här i Västervik att lyfta frågor till central nivå, säger Gunnar Jansson.
När inte politiken och det fackliga arbetet upptog Willy Selös tid tyckte han om att koppla av med fiske.
Willy Selö sörjes närmast av hustrun Inga-Britt, sonen Christer och dottern Marie med familjer.