Ulrikas forskning hjälper barn till läsförståelse

Ulrika Andersson tyckte som lärare att det var svårt att bedöma elevernas läskunskaper. Då började hon forska i ämnet. Nu är hon färdig doktor och hoppas kunna hjälpa lärare så att de kan få fokusera mer på att undervisa.

Ulrika Andersson, Loftahammar, har forskat i bedömning av tidig läsförståelse vid Linköpings universitet.

Ulrika Andersson, Loftahammar, har forskat i bedömning av tidig läsförståelse vid Linköpings universitet.

Foto: TT/Privat

Familj2021-10-01 18:42

Ulrika Andersson bor i Loftahammar och har tidigare jobbat som lågstadielärare och rektor på flera skolor och förskolor i kommunen. Senast arbetade hon som rektor på förskolorna Tallen och Resedan i Västervik. 2016 påbörjade hon sin forskarutbildning på Linköpings universitet och i juni doktorerade hon i ämnet bedömning av läsförståelse i tidig ålder.

– Det är ett område där det behövs forskning. Jag tyckte själv att det var svårt att bedöma elevers kunskaper, säger hon.

undefined
Det som drivit Ulrika har varit att ta reda på vad eleverna behöver hjälp med för att komma vidare i sin läsutveckling.

Det som drivit Ulrika har varit att ta reda på vad eleverna behöver hjälp med för att komma vidare i sin läsutveckling. 

– I klassrummet är bedömning ett viktigt verktyg för läraren eftersom den kan användas för att följa elevens utveckling, identifiera elevens undervisningsbehov och för att planera och följa upp undervisningen.

För att kunna bedöma elevens olika läsförmågor och hur det går måste läraren också ha kunskap om läsutveckling och de olika förmågor som krävs för att eleven ska lära sig att läsa, menar hon. 

Hennes avhandling heter Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning. Hon har jämfört två olika typer av bedömningar för att få möjlighet till en bättre verktygslåda som man kan använda i praktiken. 

– Den ena heter formativ bedömning och den handlar om att eleven är delaktig, att klassrumskontexten är viktig och att man ger feedback till eleven, säger hon.

Den andra typen av bedömning heter "Respons to intervention" och handlar om hur elever svarar på undervisningen, att det är viktigt att man har en systematisk organisation så att man gör återkommande bedömningar för att veta var eleven är. 

undefined
"Det är min lärarbakgrund som gjort att jag har hamnat där jag är just nu", säger Ulrika som forskar i bedömning.

Ulrika har skrivit en teoretisk artikel om detta och hon har också intervjuat lärare och frågat hur de gör. 

– Då har det visat sig att lärare använder både kognitiva och sociala bedömningsaspekter för att undervisa sina elever och jag skriver ju om tidig läsundervisning. 

Hur gick forskningen till?

– Jag har intervjuat lärare (enskilt och i fokusgrupper) som arbetar med att lära elever att läsa i förskoleklass till årskurs tre. Lärarna kommer från olika kommuner, arbetar i både mindre och större skolor, säger Ulrika. 

Ulrika bad lärarna berätta om sitt arbete med att lära eleverna att läsa och hur de bedömde sina elevers olika läsförmågor. 

– Jag studerade effekten av lärarens arbete via elevresultat genom att analysera lästestresultat från cirka 2 700 elever som hade svårt att lära sig att läsa i början av årskurs ett och jämförde resultaten från tre olika mättillfällen under första skolåret med det arbete som elevernas lärare gjorde under samma tid. 

Vad kom du fram till?

– Att elevens behov och mående behöver vara vägledande i arbetet med att lära elever att läsa. Eleven är alltid facit.

undefined
Ulrika Andersson tyckte det var svårt att veta vad som krävdes för att bedöma elevernas läsförmåga. Så hon började forska i ämnet.

Ulrika säger också att lärarna berättade att bedömning av elevens läsförmågor är avgörande för att hitta precis rätt böcker till varje elev och om betydelsen av att lägga tid och omsorg på att hitta goda läskamrater i klassen, för att prata med eleverna om deras läsutveckling och motivera elever att träna på det som är viktigt för just dem. 

– Via elevresultaten kunde man se att elevernas resultat följde lärarnas arbete men också att det fanns en stor andel elever som fortfarande i slutet av årskurs ett hade svårt att ljuda ihop bokstäver till ord, vilket krävs för att läsa. Det är med andra ord viktigt att följa elevernas avkodningsförmåga systematiskt under en längre tid, säger Ulrika. 

I framtiden hoppas Ulrika på att hitta finansiering för att få forska vidare. 

– Det behövs mer forskning om både läsning och bedömning så jag befinner mig i två forskningsfält där det finns behov, säger hon.

Ulrika forskar också på hur man ska kunna hjälpa lärare i bedömning. Att man låter eleven vara facit och att man som lärare vägleds efter elevens behov så att de ska lära sig läsa. 

– Jag tycker det är viktigt att kunna frigöra tid åt lärare så att de ska kunna göra det de är bra på, att undervisa och där kan man behöva få stöd i sin bedömning, säger Ulrika.

Personligt

Ulrika Andersson

Familj: Maken Per, två vuxna barn, Anna och Lisa och barnbarnet Ebba.

Gör: Doktor i pedagogik och anställd som adjunkt på Linköpings universitet.

Bor: Norr om Loftahammar.

Intressen: Familjen och ridning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!