– Vi kommer tända ljus till minne av de 1 505 personer som 2021 avslutade sina liv genom självmord. Det blir sång, tal, minnesstund, samtal och ljuständning, säger Maria Ingström, som är volontär för organisationen Suicide Zero som verkar för att minska självmordstalen i Sverige.
Vi ses hemma i Marias lägenhet i Västervik. På plats är även Jan-Peter Brinkby, också volontär.
Båda har valt att engagera sig ideellt i Suicide Zero.
Jan-Peter Brinkby arbetar till vardags som begravningsentreprenör. Under många nyårsaftnar och midsommaraftnar har han suttit redo vid telefonen och haft jour.
– Jag har under åren fått många samtal som inte berört mitt yrke och fått prata med många människor som egentligen kanske söker en jourhavande präst. Jag är ju amatör i sammanhanget, men på något sätt har samtalen hjälpt många.
Han berättar att han försökt hjälpa på flera sätt. När han har sett att någon på Facebook skrivit att livet är pest så har han skickat ett meddelande.
– På det sättet och genom samtal i vardagen och under jourer har jag hjälpt åtta personer. De har velat fortsätta leva.
Det är bland annat därför Jan-Peter har valt att bli volontär för organisationen Suicide Zero. Han började förkovra sig för att lära sig mer.
– Jag ogillar all form av förtryck. Och psykisk ohälsa är största förtrycket som finns. Alla har rätt till psykisk god hälsa, därför har jag valt att engagera mig, säger han.
Maria Ingström arbetar som läkare och berättar att hon har en stark passion för att hjälpa andra.
– Jag brinner för psykisk hälsa och god vård. Jag har också egna erfarenheter av psykisk sjukdom. Jag vill förmedla hopp och få personer som mår dåligt att själva tänka efter vad de tyckte var roligt innan de mådde så här dåligt. Det kan hjälpa människor som inte just då kan komma i kontakt med de känslorna och minnena, säger hon.
Jan-Peter Brinkby och Maria Ingström tycker att livskunskap skulle vara obligatoriskt i grundskolan och att det skulle vara kuratorerna som ansvarade för den utbildningen. För att kunna genomföra en sådan satsning skulle det kanske krävas beslut på nationell nivå, fler kuratorer samt utbildning för skolpersonal, funderar de.
De berättar att självmorden bland unga ökar. I fjol tog elva barn i åldrarna 10 till 14 år sina liv i Sverige, enligt Sveriges Radio.
– Det är den högsta siffran på över 20 år. Därför är det viktigt med insatser tidigt i skolan och även se till att motverka mobbing, säger Maria.
I väntan på obligatorisk livskunskap tänker Maria utbilda sig och lära sig att prata med unga, Suicide Zero anordnar kurser.
– 160 unga tar livet av sig varje år i Sverige. Därför är det extremt viktigt att nå ut. Vi vuxna har ett ansvar, vi behöver visa att det finns hopp, säger hon.
Hur upptäcker man att någon mår dåligt?
– Ofta förändrar personen sitt beteende. En person som i vanliga fall är tillbakadragen blir plötsligt extrovert och tvärtom, säger Jan-Peter.
– En förändring i livet kan också öka risken. Som när man går i pension, blir sjukskriven, arbetslös, får en allvarlig sjukdom, separerar, är med om ett dödsfall eller blir mobbad. Då kan man tappa fotfästet, säger Maria Ingström.
Jan-Peter Brinkby tillägger att det också händer att äldre som flyttar till särskilt boende blir deprimerade.
Vad gör man om någon säger att hen vill ta sitt liv?
– Om någon mår riktigt dåligt är det viktigt att ta det på allvar. Lyssna, finnas där och visa att man bryr sig. Det är det viktigaste, säger Maria.
Jan-Peter tillägger att det är viktigt med raka puckar och säga "Ja, du har tänkt att ta ditt liv, vad har fått dig att tänka så?".
– Ja det är viktigt att ställa öppna frågor. Få personen att reflektera över vad som ändå kan göra livet värt att leva och förmedla hopp, säger Maria Ingström och fortsätter.
– Man kan också behöva hjälpa personen att komma till sjukvården, boka tid eller följa med som stöd.
Jan-Peter Brinkby tillägger att små saker kan göra skillnad. Ett leende från kassörskan i mataffären kan leda till att någon som planerar att ta sitt liv skjuter upp det beslutet, berättar han.
– Det är viktigt att bemöta varandra på ett schysst sätt i alla situationer. På arbetsplatsen, i familjen och i skolan. Och det kostar inget att säga hej eller le mot någon som man möter på gatan, säger Maria.