Sedan barndomen har kyrkan varit Björns trygga plats och det är något som han själv vill förmedla till andra.
Även om han har varit aktiv i kyrkan sedan barndomen i Vallentuna var teologistudier inte något som han ens funderade på under den tiden.
– Jag hade en svår skolgång med mycket mobbning, så utsattheten är något jag brinner lite extra för att motverka, säger han.
När han skulle välja program på gymnasiet i nian så sa studievägledaren att han kunde välja mellan industri eller bygg, det var det hans betyg skulle räcka till.
– Så jag frågade vilket som låg närmast. Det var bygg, så då blev det byggprogrammet.
– Men det var en bra utbildning och vi växte med uppgiften.
Tyvärr gick Björn ut skolan mitt i en lågkonjunktur 1996. Det fanns få arbeten och nästan inga inom byggbranschen. Och eftersom han ville jobba undersökte han vad som fanns.
– Ett var som personlig assistent, i Täby kommun. Jag visste inte riktigt vad det var men det lät bra, så jag tog jobbet, och det var det roligaste jag hade gjort. Jag märkte att det här med att jobba med människor var riktigt kul.
Så han fortsatte med att söka in till en utbildning till undersköterska och kom in. Vid det här laget hade han träffat sin hustru Jill och fått sin första dotter och just i den här vevan bestämde sig hans svärmor för att köpa en gård i närheten av Skärplinge, utanför Tierp. Hon föreslog att Jill med familj skulle flytta med och hyra ett hus på gården.
– Det ville vi och jag upptäckte att utbildningen fanns även i Tierp, så jag kunde läsa där i stället.
Det blev med inriktning på psykiatri och en del jobb på demensboenden. Efter en tid blev det för tufft och Björn kände att han behövde göra något helt annat.
– Så då utbildade jag mig till svetsare, säger Björn och skrattar.
Det här höll han på med i några år, men så kom känslan igen att han ändå inte var på rätt plats.
– Så jag sökte mig tillbaka till vården och jobbade bland annat på ett HVB-hem.
Björn Söderberg Almén har tagit över som pastor för Marieborgskyrkan i Västervik.
När familjen kom till Tierp hade de börjat engagera sig i Missionskyrkan på platsen och Björn var en aktiv medlem. Han kände alltmer en lockelse att fördjupa sig i livets stora frågor och bestämde sig för att börja studera.
Valet föll på Teologiska högskolan i Stockholm, som är knuten till Equmeniakyrkan, men där både blivande präster och pastorer kan studera teologi.
För Björn blev det fem intensiva år med pendling till Stockholm för både teologistudier och sedan utbildning som pastorskandidat.
Men han berättar att hans familj, som senare utökats med ytterligare en dotter, hela tiden har stöttat honom.
– Det har känts gott att ha deras stöd. Min fru har alltid stöttat mig och vi har alltid gjort mycket tillsammans.
Det är dock endast hans fru som har följt med till Västervik.
– Döttrarna är vuxna nu och har sina egna liv. Det är fint, säger Björn.
Björn Söderberg Almén är ny pastor i Marieborgskyrkan. Sedan i våras har han varit på plats i Västervik och berättar att han känner att han har hittat hem här.
Nu har han varit på plats här sedan i våras, och i augusti blev han fullvärdig pastor och i september tog han över som föreståndare för Equmeniakyrkan i Västervik, där Marieborgskyrkan är en autonom församling.
Och vägen hit var också lite slumpartad.
– Jag hade provat några platser, men det stämde inte riktigt. Jag skrev ett brev till regionledaren för region norr, men jag råkade skicka till fel person och kom till region öst i stället. Fem minuter senare ringer han och säger Västervik, har du hört talas om den staden?
– Jag åkte hit på provpredikning och efteråt ringde de och sa att vi vill jättegärna satsa på dig. Det kändes ju helt fantastiskt!