Daniel Elb gör instrumental musik som är avkopplande att lyssna på. Den nya EP:n släpps på Spotify i mars.
Två trappor ner, i Mejeriets källare, ligger Sensus musikstudio. Hit kommer Daniel Elb ofta tidigt på morgonen, för att skapa musik vid mixerbordet. Just nu är han i färd med att färdigställa helt nytt material, en EP med sex låtar som kommer att släppas i mars.
– Det är ett album jag jobbat med i tre månader, med instrumental, avkopplande musik. Jag spelar in mycket egna ljud. Det kan vara från glas eller tallrikar, ett papper som rivs av eller stolar som slår mot varandra. Eller ljudet av en blyertspenna som skrapar mot ett papper, berättar Daniel.
Ljuden lägger han in som extra effekter i sina låtar. Han spelar upp ett exempel: ritljuden från blyertspennan, som i låten ger ett viskande, drömskt intryck.
Albumet kommer att heta "Save me", men låtarnas namn har han inte bestämt ännu. Daniel hoppas att många ska tycka att musiken är vilsam och avkopplande att lyssna på, och att den kan komma till användning i exempelvis teateruppsättningar. Redan nu vet han att ett teatergäng på Kulturskolan tänker använda en av hans låtar i en pjäs framöver.
Det var här på Mejeriet, i musikstudion, som Daniel fann musiken. Han hängde på fritidsgården som tonåring och lärde känna personalen på Sensus. När föreningen arrangerade en musikkurs fick Daniel chansen att vara i studion och lära sig det program som han använder för att skapa och mixa musik. Tillsammans gjorde de en låt, "Take", som till att börja med uppskattades av Daniels vänner och bekanta, men flera år senare nådde ut till en bredare allmänhet.
Vad var det du fastnade för med musiken?
– Jag ville ha ett nytt intresse, och göra något nytt i mitt liv. Skapandet är det som är roligast. Att hitta på egna ljud, och använda sin fantasi.
Daniel Elb trivs på Mejeriet, en plats som betytt väldigt mycket för honom genom livet.
Daniel är uppvuxen i Västervik, men har som vuxen bott fem år i Stockholm. Där jobbade han på kafé, och ägnade även då all sin fritid åt att göra musik. Men studion hemma i Västervik kändes som en tryggare plats, och för något år sedan återvände han till hemstaden. Utöver musiken jobbar han nu dels i ett kafé på kommunhuset, dels på ett hunddagis. I Västervik har han även sin familj – mamma, pappa och tre syskon.
Men tillbaka till Mejeriet. Sedan ungdoms- och kulturhuset öppnade 2005 har det varit en mittpunkt i Daniels liv. Här hittade han inte bara sitt stora intresse, utan även ett sammanhang där han kände sig välkommen och hemma. Han kan inte nog understryka hur mycket det betytt för honom.
Här på Mejeriet känner Daniel Elb sig som hemma. "I huset säger de att jag "nästan bor här", berättar han med ett skratt.
– Tack vare Mejeriet har mitt liv förändrats, på ett positivt sätt. Jag var en ensam person innan, och hade inte många jag umgicks med. Jag mådde inte så bra. Fritidsgården var min räddning. Det här huset gör så att jag trivs. Nu säger de i huset att jag "nästan bor här", jag kan vara här från 06-tiden på morgnarna. Jag gillar bäst att göra musik på morgonen, då kan jag fokusera och mår jätte-jättebra.
En person som betytt särskilt mycket för Daniel är fritidsledaren Robert Holmstedt. Efter intervjun får vi en pratstund med Robert, som berättar att Daniel är en välkänd och omtyckt person på Mejeriet.
– Alla vet vem han är. Han är en skön kille, som alltid är på gott humör och kämpar på. Han tog steget för några år sen att flytta härifrån för att han ville se sig om, och det var stort för honom att våga. Både Daniel som person och hans musik har utvecklats väldigt mycket sedan han kom hit första gången.