Marias arbete innebär att stödja yrkesverksamma och andra myndigheter på lokal, regional och nationell nivå, i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV).
– Det gör vi genom att bland annat sprida kunskapsbaserade metoder. Det handlar om hur man kan stödja utsatta på bästa sätt och arbeta förebyggande mot HRV, utifrån den kunskap som finns på området om vad som är effektivt och kvalitativt, säger Maria.
I sin yrkesroll samarbetar hon med många olika myndigheter, exempelvis med länsstyrelserna, för att bygga upp resurscentrum runt om i landet som ska kunna ge ett specialiserat stöd.
NCH jobbar alltså för att utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska kunna söka hjälp från flera olika instanser samtidigt, såsom polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård.
– En viktig del av vårt arbete syftar till att utsatta ska få ett jämlikt och anpassat stöd, oavsett var man bor i landet, säger Maria Elowsson.
Länsstyrelserna kan söka ekonomiskt medel från NCH för att starta upp ett resurscentrum och sedan bidrar NCH med medel och kunskapsstöd under de första åren när det etableras.
Vilken roll spelar analys i arbetet med att förhindra och bekämpa hedersrelaterat våld?
– Jag skulle säga att det spelar en viktig roll. HRV är ett omfattande samhällsproblem som kräver många olika sorts åtgärder.
Det kan röra sig om förebyggande insatser i förskolan och skolan och ytterligare lagstiftning.
– Genom våra utredningar och analyser bidrar vi, tillsammans med forskare, till att öka kunskapen. Dels om hur utbrett det är och dels hur myndigheternas arbete fungerar och vad som behöver göras ytterligare i arbetet.
Hur stödjer ni offer och drabbade genom era utredningar och analyser?
– I vår verksamhet möter vi inte själva de som är utsatta men genom att stödja yrkesverksamma och andra myndigheter som möter denna grupp så hoppas vi att stödet ska bli mer kunskapsbaserat och likvärdigt. Att alla ska få samma stöd oavsett var man bor in landet är en viktig fråga.
Maria försöker också att själv ta del av de utsattas erfarenheter på olika sätt.
– Dels genom att prata med kollegor och andra som har stor erfarenhet av att arbeta med utsatta men också genom att ta del av skildringar i böcker, dokumentärer och filmer, för att få en djupare förståelse för hur det är att leva med HRV, säger hon.
Maria Elowsson började jobba på NCH i februari 2023.
– Jag är ny på området. Tidigare jobbade jag i Norrköpings kommun med verksamhetsstyrning och uppföljning inom socialtjänsten.
Hon har också jobbat som journalist i Stockholm, på nyhetsbyrån Siren, som jobbar med myndighetsbevakning, något hon ser som en bra erfarenhet.
Vilka utmaningar stöter du på i ditt arbete och hur hanterar du dem?
– Verksamheten är ganska ung och jag är ny i rollen så jag känner en otålighet att ta mig an alla de här uppdragen med samma intensitet. Men det går ju inte att springa på alla bollar samtidigt, det brukar bli bättre om man arbetar metodiskt med några delar i taget.
Hur ser du på den långsiktiga påverkan av ert arbete för att motverka hedersrelaterat våld?
– Jag skulle säga att det är på lång sikt som vårt arbete är allra viktigast och det finns ett stort behov av att hela samhället arbetar mer förebyggande mot HRV, säger hon.
Maria ser åtgärder mot segregation i samhället som en viktig del i arbetet framåt.
– Vi vet att en del individer som invandrar till Sverige har med sig hedersnormer som kan förstärkas när de kommer hit om de inte lyckas integrera sig i samhället. En faktor som forskning har visat är särskilt viktig för hur starka hedersnormerna är i en familj är om mamman yrkesarbetar eller inte.
– Det kan handla om att man söker sig till landsmän som också är nya i Sverige. I denna grupp kan det finnas hedersnormer som man anammar tydligare om man inte lyckas komma in i majoritetssamhället genom arbete eller andra kontakter med det svenska samhället.
En viktig aspekt som Maria trycker på är att i ett tidigt stadium försöka motverka att hedersnormer förs vidare från föräldrar till barn.
– Då pratar vi till exempel om föräldraskapsstöd på barnavårdscentraler och värdegrundsarbete i förskola och skola, att
tydliggöra att alla barn har samma rättigheter utifrån svensk lagstiftning och mänskliga rättigheter.
Hon känner att hon är på rätt plats och trivs med sitt nya uppdrag.
– Det är varierande, känns viktigt och är superintressant att arbeta med de här frågorna varje dag, säger Maria.