Vi besöker Björkö en solig majdag. Det kunde inte varit vackrare ens om det vore påhittat. Vi frågar Pontus hur han ser på kombinationen tillväxt+klimatomställning. Grön tillväxt är inte bara möjlig, utan även en naturlig väg framåt, menar han: "Snart kommer företag inte ha "råd" att inte tänka klimatsmart".
– Det låter klyschigt, men målet har alltid varit Björkö, säger Pontus när han hälsar välkommen.
De senaste åren har han och sambon Catrin sålt den stora villan i Norrköping till förmån för ett mindre radhus, Pontus har klivit av från posten som Norrköpings näringslivsdirektör, och tar alla chanser han får att jobba på distans från ön.
Han berättar hur Björkö varit den romantiska drömmen, ja, ända sedan hans mamma och pappa byggde fritidshus här på 1960-talet.
– Då var Loftahammar en egen kommun. Pappa ringde till kommunalrådet som gav honom klartecken att bygga – bara det inte blev fler röda hus med vita knutar! Så det blev två vita stenhus.
Att han ens bosatte sig i just Norrköping beror faktiskt på närheten till skärgården.
Pontus berättar gärna och detaljrikt om öns historia. Han pekar på ett hus och berättar att det fanns en skola där, för några generationer sedan.
Idag bor 17 bofasta på Björkö. Drömmen är att familjens barn och kommande barnbarn också ska vilja, och kunna, bo på ön.
Skärgårdsborna brukar träffas – i ett "bergsråd" – och inte sällan inspirerar grannen Ulf Kullin och Pontus varandra, berättar Pontus. Fram till nyligen hade de ju nämligen samma jobb i sina respektive kommuner.
– Vi har olika förutsättningar, men den största differensen är bara skillnaden i invånarantal. Bakom siffrorna finns människor.
Vackert, rofyllt, centralt och med ett livskraftigt näringsliv. Pusselbitarna för ett fullgott liv finns på Björkö.
Vad är det som är så speciellt med Björkö?
– Ja, något är det... Det ligger ju centralt, säger han. Uppe på utsiktsplatsen pekar han mot horisonten och berättar att där, vid krönet, syns skyltarna från Ljungheden.
– Och så finns det ett levande näringsliv här omkring, vi har Hasselö, Rågö, Smågö, Solidö, Björkö... Vi är levande bevis på att med rätt förutsättningar så går det att leva och verka här. Bara att vi har fiber här på ön är fantastiskt!
Och, visst är det en politisk fråga, men med tanke på Loftahammarskärgårdens centrala läge hade det inte varit dumt med skärgårdstrafik från Västervik till Arkösund.
– Mycket i Västervik är kopplat till besöksnäringen, och det är en viktig del, men vi är mer än en sommarstad. Nästa steg borde vara att göra det minst lika effektivt och attraktivt att bo i Västervik på vintern.
Och hur gör man det?
Genom att styra med varsam men modig hand, erfar Pontus.
Pontus och sambon Catrin spenderar så mycket tid de kan i huset på Björkö. Han hoppas att de snart kan flytta hit permanent. "Björkö har gett mig så mycket och jag vill ge något tillbaka", berättar han.
Vi konkretiserar det till Loftahammar.
Vad tänker han om att eventuellt flytta Ica-affären från centrum?
Å ena sidan:
– Gör man inget sker ingen utveckling.
Å andra sidan:
– Det behöver vara noggrant och grundligt utrett.
Här kommer modet in.
– Gör man en ny detaljplan får man inte vara rädd att skapa mark som inte blir såld i första taget. Man måste detaljplanera med klokskap, och styra verksamhetsmarken i den riktning man vill se en utveckling.
Det låter tufft för en politiker. Detaljplanera mark som kanske står i flera år innan rätt verksamhet nappar?
– Ja. Men med detaljplaner har man ett ansvar att inte bara se till de kommande åren, utan kanske ett sekel framåt. Marken ska gå till en verksamhet som faktiskt berikar Loftahammar.
Kontraster. I ena sekunden berättar Pontus Lindblom om den gången han var del i konstellationen som startade föregångaren till världens största e-handelssida för skog. I nästa sekund pratar vi om att fyrhjulingen är nödvändig för att ta sig till ön vintertid.
Det leder oss till en av de gånger Pontus träffat kungen.
– Han tittade mig i ögonen och sa: "Din kommun ska växa med 35 000 medborgare, och skapa 5 000 nya jobb. Det ska alla andra kommuner också. Hur ska just ni lyckas?"
– Säga vad man vill om kungen, men han var påläst.
Det finns såklart många svar på kungens fråga. Modiga politiker, ”rätt” företag på rätt plats, och möjligheten att bo i kommunen, är några av nycklarna Pontus identifierat.
– Att kunna bo är ju en del av att få hit kompetens, och bygga ett näringsliv. Småbolagen är viktiga – fyra av fem jobb skapas av småbolag. Oavsett om det är en stor eller liten kommun så handlar det om samma sak: människorna.
För några generationer sedan fanns fiskare, jordbrukare, hantverkare, på skärgårdsöarna. Generationer av hårt slit syns i de timrade stugorna. I nutid utgörs en stor del av Björkö av naturreservat. Betesdjur går över större delen av ön, och på berghällarna trivs många djurarter.
Just nu är Västervik i färd med att ta fram en näringslivsstrategi. En sådan finns i Norrköping också.
Har du några tips till arbetet i Västervik?
– Man måste utveckla sina styrkor, men också våga välja bort. Det blir problem när man försöker vara "allt": en kulturkommun, en sportkommun, en näringslivskommun... Det har jag jobbat mycket med att smalna av.
Han fortsätter:
– Som företagare behöver du inte ha förkunskap om just Västervik, för att svara på frågan: "Vad skulle göra det attraktivt att etablera er i Västervik?".
Pontus Lindblom är fast besluten om att bo på Björkö så mycket som möjligt. Vi konstaterar att boendet kräver en del. Dels krävs individuella förutsättningar, som en båt. Dels krävs samhällets stöd, som fiberanslutning. Lite hederligt "jävlar anamma" krävs nog också, tänker reportern när Pontus berättar om vinterpendlingen. Men Pontus ser det som ett äventyr.
Det Pontus berättar har han inte bara lärt sig under sina år som tjänsteman. I många år hade han en framgångsrik karriär inom det privata näringslivet, i skogs- och förpackningsindustrin. Att jobba i en trög kommunorganisation var länge otänkbart.
– Jag skulle aldrig jobba offentligt! utbrister han med ett skratt.
Sedan erbjöds han en fast anställning. Fördomar hade han, om det politiskt styrda jobbet med lägre lön. Och kunde han – som var van vid snabba resultat och bokslut varje månad – jobba med något där resultatet syns först om tiotals år?
Men rollen lockade och han antog utmaningen. Idag är han stolt och glad över att ha fått vara en del i att bygga Norrköpings framtid.
– Jag insåg tidigt att jag kan påverka, och ge goda råd från ett företagarperspektiv. I slutändan bestämmer politikerna, men kommun och näringsliv måste spela på varandras bästa strängar. Utan oss båda stannar samhället.
Att jobba politiskt styrt gick bättre än affärsmannen Pontus förväntade sig. "Det viktiga är att det är kloka människor som styr. Får medborgare och företagare förtroende för en politiker spelar partitillhörighet mindre roll", säger han.
För att ta sig till och från Björkö är det, förutom båtfärden, en vacker men smal och gropig grusväg som leder till Grundemarkajen Skorven. Pontus håller utkik efter ett spännande nytt jobb i Västervik, men för nu tar han sig via grusvägen till kontoret i rådhuset i Norrköping några gånger i veckan.
Det är ingen lyxpendling direkt…
– Det är ett äventyr, ett avbrott från vardagen! På vintrarna är det ännu mer spännande. Vi kör med isränna ganska länge, sen är det fyrhjuling, skoter, eller att gå, som gäller, säger han. Och så passar han på att konstatera att ett livskraftigt näringsliv bidrar till skatteintäkterna och möjliggör underhållet av vägarna på landsbygden.
Pontus besitter en okonstlad förmåga att se det positiva i allt. Det märks extra tydligt när han visar in i verkstaden vid bryggan, som han delar med grannen Magnus Alvarsson. Han öppnar dörren till båthuset, och ursäktar att det ännu inte är vårstädat.
– Titta! Här har måsarna hittat in. Han pekar på en golvbräda. En vit fläck skvallrar om fåglarnas framfart.
Sedan spricker han upp i ett leende.
– Det är så det ska vara. Nu vet man att det börjar bli sommar.
Pontus Lindblom framför huset hans föräldrar byggde på 1960-talet. Sedan barndomen har Björkö haft en speciell plats i hans hjärta. Nu har hans döttrar tagit över de vita husen, själv bor han lite längre bort.