SÄ ska EU möta konkurrensen frÄn USA

Sverige balanserar i mitten nÀr EU-lÀnderna ropar pÄ olika svar för att möta konkurrensen frÄn USA. Oenigheten Àr fortsatt stor om nyttan med nya stöd och subventioner.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar inför VÀrldsekonomiskt forum (WEF) i Davos den 17 januari. Arkivbild.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talar inför VÀrldsekonomiskt forum (WEF) i Davos den 17 januari. Arkivbild.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

EU2023-01-31 06:30

PÄ onsdag riktas vÀrldsekonomins blickar mot Bryssel nÀr EU-kommissionen ska presentera sina kommande konkurrensplaner.

I vad som formellt kallas för kommissionens "inspel" till nÀsta EU-toppmöte, den 9-10 februari, ska detaljerna ges om hur man vill hantera konsekvenserna av det gigantiska stödpaketet IRA som USA:s president Joe Biden fick igenom i höstas.

IRA Ă€r en förkortning för engelskans Inflation Reduction Act (inflationsminskningslagen) men har allt oftare pĂ„ sĂ„vĂ€l engelska som tyska och franska börjat uttalas som ett ord – Ira – för att inte blandas ihop med de vĂ„ldsamma irlĂ€ndska nationalisterna i det gamla IRA.

Tung svensk roll

Paketet har hyllats för sitt sÀtt att stötta den gröna omstÀllningen, men har ocksÄ vÀckt stor oro inom EU för att amerikanska subventioner ska snedvrida konkurrensen och locka europeiska företag att utvandra över Atlanten i stÀllet.

– Alla medlemsstater Ă€r eniga om tvĂ„ saker: det Ă€r bra att USA tar sig an klimatutmaningen pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n tidigare. Det andra Ă€r att det finns en del protektionistiska inslag i det hĂ€r som inte Ă€r bra, helt enkelt, sĂ€ger bistĂ„nds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) i en TT-intervju inne pĂ„ Sveriges EU-representation i Bryssel.

Som ordförandeland i EU:s ministerrÄd under vÄren spelar Sverige en tung roll för att fÄ EU-lÀnderna att dra Ät samma hÄll nÀr det gÀller EU:s motdrag.

Regler och stöd

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen har redan skvallrat lite om vad som Àr pÄ gÄng. I ett tal i Davos den 17 januari utlovade hon en plan för utslÀppsfri industri för att "göra Europa till den gröna teknikens och industriella innovationens hemort".

Planen stÄr pÄ fyra ben: enklare tillstÄndsregler för grön teknik, utbildning för att fÄ kompetent personal, mer internationell handel samt subventioner och uppluckrade statsstödsregler.

Det sistnĂ€mnda Ă€r den stora stridsfrĂ„gan. Enklare statsstöd kan snedvrida konkurrensen internt i EU dĂ„ stora rika lĂ€nder kan ge mer stöd Ă„t sina företag. En lösning kan vara mer pengar centralt frĂ„n EU – vilket lĂ„ngt ifrĂ„n alla Ă€r förtjusta i.

– Karl Marx pĂ„ steroider, ska NederlĂ€ndernas EU-ambassadör Robert de Groot ha sagt om tanken pĂ„ gemensamma EU-lĂ„n för att stötta industrin, enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe.

Neutral medlare?

Redan inför kommissionens inspel hÄller de Groot och hans kollegor pÄ att diskutera vad EU-lÀnderna ska sÀga om saken vid toppmötet i februari. Oenigheten Àr fortsatt stor.

Sju medlemslĂ€nder – dĂ€ribland Finland och Danmark – varnar för ett "subventionsrace" i ett brev till kommissionen.

Som ordförandeland stÄr Sverige utanför, Àven om regeringen flitigt försöker betona att det gÀller att undvika bÄde handelskrig och en tÀvling om vem som kan subventionera mest.

– Sen förstĂ„r vi och mĂ€rker att det finns andra medlemsstater som Ă€r mycket mer inne pĂ„ att nu Ă€ndra i statsstödsregler och anvĂ€nda EU:s egna fonder, och kanske utöka dem, och det Ă€r klart att hĂ€r behöver vi, om vi inte kommer lĂ€ngre fram (i förhandlingarna) med USA, fatta ett beslut och vara en neutral medlare i detta, sĂ€ger Johan Forssell.

Till Nya Zeeland

Hade Sverige inte varit ordförandeland hade man kanske kunnat trycka pÄ hÄrdare för den svenska linjen. Forssell ser det ÀndÄ som en fördel att just nu vara ordförande.

– Det ger oss lite större möjlighet att kunna pĂ„verka Ă€n annars. Sen ingĂ„r det i ordföranderollen att allting blir inte, av förstĂ„eliga skĂ€l, exakt alltid som man vill, sĂ€ger handelsministern.

Han hoppas sjÀlv kunna bidra till bÀttre konkurrenskraft för EU genom att trycka pÄ för att fÀrdigstÀlla nya handelsavtal.

– PĂ„ vĂ„r agenda stĂ„r att underteckna med Nya Zeeland. Jag Ă€r pĂ„ vĂ€g till Nya Zeeland om bara nĂ„gra veckor. Australien Ă€r ju ocksĂ„ lĂ„ngt framskridet, sĂ€ger Forssell.

Viktigt möte

Sannolikt kommer en del av kampen om IRA – eller Ira om man sĂ„ föredrar – att ocksĂ„ utkĂ€mpas i Sverige dĂ„ EU:s och USA:s gemensamma handels- och teknikrĂ„d, TTC, ska mötas pĂ„ svensk mark under vĂ„ren med tunga amerikanska ministrar och EU-kommissionĂ€rer pĂ„ plats.

Kanske försöker regeringen dÄ göra som med EU-kommissionen för nÄgra veckor sedan och ta TTC-delegationerna upp till Kiruna och ishotellet i JukkasjÀrvi.

– Ja, vi fĂ„r se om vi anvĂ€nder det som förhandlingsknep: ta in dem i isrummen igen, sĂ€ger handelsministern i Bryssel.

Fakta: EU och IRA

USA:s stora reformpaket för att fÄ ner inflationen (Inflation reduction act) godkÀndes av president Joe Biden i augusti 2022.

Omfattande mer Àn 370 miljarder dollar Àr miljösatsningarna den stora delen i paketet, som ska hjÀlpa till att driva pÄ utslÀppsminskningen inom framför allt el- och transportsektorn genom skattelÀttnader för vindsnurror, solpaneler, batterier och elfordon.

EU har berömt miljösatsningarna, men oroas över att paketet ska snedvrida konkurrensen till nackdel för europeiska företag – som dessutom mĂ„nga delstater i USA nu försöker locka över Atlanten i stĂ€llet för att fĂ„ tillgĂ„ng till det amerikanska stödet.

EU-kommissionen ska presentera ÄtgÀrdsförslag den 1 februari inför ett EU-toppmöte den 9-10 februari och har sedan tidigare utlovat förslag om en "suverÀnitetsfond" till i sommar för att fÄ loss pengar till investeringar. Dessförinnan lovar man Àven nÄgon form av "brygglösning" för att inte missgynna lÀnder och företag med sÀmre ekonomiska resurser Àn andra inom EU.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!