Sovjetimperiets och järnridåns fall ledde för 20 år sedan till ett intensivt möte mellan de mogna demokratierna runt Östersjön och främst de tre baltiska länderna. De nya staterna var inriktade på demokrati, ökat välstånd, ökad frihet, rörlighet och inte minst handel. En explosionsartad utveckling av nätverk startade mellan Östersjöländerna. Här var Sverige, svenska myndigheter, frivilligorganisationer och näringsliv synnerligen aktiva. Östersjöregionen blev på kort tid en av Europas och världens mest dynamiska samarbetsregioner.
Men sedan kom den ekonomiska krisen, som slog oerhört hårt mot de tre baltiska staterna och som ledde till att både investerings- och affärsviljan drastiskt avtog. Och därmed också viljan att utveckla Östersjösamarbetet. Kring dessa frågor hölls nyligen ett Östersjöseminarium i Stockholm med bland annat förre utrikeshandels- och Nordenministern Mats Hellström, generaldirektören för Östersjöstaternas råd svenske diplomaten Jan Lundin och Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson. Alla ville se en revitalisering av Östersjösamarbetet.
Mats Hellström sade att det nu var dags för det mindre glamorösa vardagsarbetet i frågor om miljö, ekonomisk flexibilitet, tillgänglighet och trygghet - säkerhet. Och satsningar mot kriminalitet och trafficking. Han efterlyste ett forum som Östersjöns Davos, ett gemensamt offentligt rum där man kan mötas för att diskutera gemensamma problem. Runt Östersjön bor runt 100 miljoner människor. Östersjön har blivit ett innanhav, där även Ryssland finns med genom S:t Petersburg och Kallingrad och där Polen, som klarat ekonomiska krisen bättre än de flesta andra spelar en viktig roll. Ryssland tar från den 1 juli över ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd - ett tecken så gott som något på att länderna närmar sig varandra, sade generaldirektören Jan Lundin.
Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson ansåg att Östersjöregionen är underskattad. Baltikum är på god väg att återuppstå som en stark delregion och dessa tre länder skiljer sig fördelaktigt från länder i Sydeuropa. Ekonomin växer nu med 2,3 procent per år - en siffra som måste ställas mot ett tapp på 20 procent under den ekonomiska krisen. En satsning på Östersjösamarbetet kan också enligt Hermansson fungera som en trampolin ut mot marknader utanför Europa, i bland annat Asien.
Frågan är om man kan tala om en gemensam Östersjöidentitet och vad den i så fall skulle innebära. Alla talare var överens om att den identiteten är betydligt svagare än den nordiska. Men inte heller den nordiska identiteten utvecklades av sig själv. Den är i stället resultatet av mycket målmedvetna ansträngningar, särskilt från tiden före andra världskriget och framåt.
Kulturutbytet i Östersjöregionen är dock fortsatt starkt. Författarförbundets tidigare ordförande Peter Curman berättade vid seminariet livfullt om författarkryssningar i Östersjön på 1980- och 90-talen. Kryssningar som sedan gjorde det möjligt att etablera ett författar- och översättarcentrum i Visby. Sedan starten på 1990-talet har över 4 000 författare kommit till Visby. Det sägs att 3 500 böcker skrivits där, vilket i folkmun lett till att denna institution, som sköts i Unescos namn, kallas "bokfabrik".
PS. Att svenskar upplever den nordiska identiteten som stark bevisas i en undersökning som Föreningen Norden via företaget United Minds låtit göra. Generellt finns en mycket positiv inställning till samarbete och utbyte med övriga Norden både på det personliga och det mellanstatliga planet. Svenska folket vill ha mer "nordism". DS