"Nu ska jag vara motvalls kärring". Så inledde vänsterns Mariann Gustafsson sitt anförande vid måndagens kommunfullmäktigemöte när partierna fick några minuter vardera att presentera sina prioriteringar inför arbetet med den strategiska planen för 2012-2014. Hon fortsatte med att kalla punkten "Alliansens lekstuga med Conny Tyrberg som lekledare". Det viktigaste i hennes kritik handlade dock om att hon ifrågasatte huruvida man överhuvudtaget kan diskutera ramar och visioner för åren 2012, 2013 och 2014 när inte ens förutsättningarna för innevarande år är klara.
Den borgerliga kommunledningen har bekymmer. Åtskilliga miljoner back och vi uppmanades i veckan i en debattartikel skriven av partiföreträdare för de fem borgerliga partierna att vara uthålliga.
Det gick inte riktigt så snabbt som man tänkt sig med de tvärsektoriella uppdragen. Det är trist för borgarna som inte lyckas hålla budgeten i år heller. Men allra tristast är underskottet för alla oss som kastar in cash i kommunkassan, som redan bär en tung skattebörda på våra ryggar.
Tänk om tillväxten ökade för varje gång frasen "skapa förutsättningar för tillväxt" yttrades av någon kommunpolitiker i Västervik. Då hade Västervik varit en kommun på plus.
Återigen finns det anledning att påminna värnandet av välfärdens kärna. Det är i första hand till denna kärna som våra skattepengar bör gå.
En avokadokärna är större än en kärna i vindruvan - också sett till sin storlek. Så förhåller det sig också med politikernas syn på vad som är välfärdens kärna. I somliga frukter når kärnan långt ut, i andra är den som en liten prick i mitten. Dessvärre tenderar dock de som tidigare förespråkade den lilla kärnan att räkna in allt fler uppdrag i den. Med tanke på nuvarande budget kan man undra om inte kärnan spräckt fruktens skal.
Åter till partiernas redogörelser för vad de vill med den strategiska planen 2012-2014. Några konkretiserade sina topprioriteringar tydligare än andra. Prioriteringar för den strategiska planen behöver inte nödvändigtvis vara detsamma som att saxa stora delar av respektive partis valplattform, även om det för de flesta kommunpolitikerna verkade innebära det i talarstolen i måndags.
Det blev ett rabblande av positiva och säkert välmenande åtgärder. Alla lät hyfsat likadant, förutom Vänsterpartiet, Socialisterna och Sverigedemokraterna. Det är också lätt hänt - som i fråga om moderaten Malin Sjölanders anförande - att visionerna och yvigheterna i idéerna tar överhand och blir något som alla skulle kunna skriva under på. Men då saknas det unikt moderata.
En debatt på detta hade kanske klargjort inläggen mer, men utan debatt blir det bara platt och man frågar sig - till vilken nytta? Med tanke på det prekära ekonomiska läget som råder i kommunen vet vi i dag inte vilka förutsättningar som finns för att bygga praktisk politik 2012-2014. Så nog är det lite lekstuga över det, som vänster-Mariann sa.
Jag är förvånad själv. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva det - men en motvalls kärring i Gustafssons person behövdes i måndags. Hon hade en viktig poäng i sin kritik.