Vi borde tidigarelägga våra politiska val

Val i juni. Carl-Erik Bladh, Gamleby, föreslår att riksdagsvalet ska tidigareläggas för att en eventuell ny majoritet ska får längre tid på sig att förbereda nya förslag. Foto: Scanpix

Val i juni. Carl-Erik Bladh, Gamleby, föreslår att riksdagsvalet ska tidigareläggas för att en eventuell ny majoritet ska får längre tid på sig att förbereda nya förslag. Foto: Scanpix

Foto:

Västervik2006-11-07 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I Sverige skall i normalfallet de politiska valen äga rum tredje söndagen i september. Detta medför inga problem för en sittande regering som på nytt begär väljarnas förtroende. Om som i år valet däremot resulterar i regeringsskifte kan stora praktiska problem uppstå. Dessa blir särskilt stora vid bildandet av koalitionsregering. Det gäller även om de i koalitionen ingående partierna före valet bildat allians där flertalet frågeställningar avklarats.
Med valresultatet som grund skall ministerposter fördelas och inom kort tid skall en omarbetad budgetproposition vara klar att framläggas inför riksdagen. Om den nybildade regeringen snabbt vill genomföra omfattande förändringar som nu i a-kassan med åtföljande skattesänkningar blir remisstiden alltför kort. Detta har medfört stark kritik och oro inom de fackliga organisationerna.

Om vi tidigarelägger de ordinarie valen kan vid ny regeringsbildning många av de problem som i år uppstod undvikas. Valen borde kunna äga rum före sommarsemestrarna förslagsvis i mitten av juni. Tillträdande regering får då ytterligare omkring tre månader på sig att planera kommande budget och eventuella remissinstanser får rimlig tid att avge sina svar.
Årets riksdagsval hade kunnat orsaka ännu större problem. Sverigedemokraterna (sd) fick oväntat 2,9 procent av rösterna. De var därmed ganska nära att klara fyraprocentspärren vid riksdagsval. Om sd klarat spärren hade partiet fått minst 14 riksdagsplatser. Om då inget av blocken fått egen majoritet återstod endast två regeringsalternativ. Det minst troliga är att ett av blocken etablerat samarbete av något slag med sd som därmed blivit en maktfaktor i svensk politik.
Det mer troliga hade blivit upplösning av blockpolitiken och en koalition mellan partier från båda blocken. Med de starka motsättningarna mellan blocken före valet hade vi i den situationen fått en tidsödande process innan nödvändiga kompromisser inte minst vad budgeten beträffar blivit avklarade.
Om inte regeringen Reinfeldt på ett någorlunda acceptabelt sätt lyckas bemästra arbetslösheten där den världsekonomiska utvecklingen kommer att spela en avgörande roll eller på ett bättre sätt än den tidigare regeringen klarar den svårlösta integrationspolitiken lär den inte bli omvald. Dessa båda frågor och speciellt då möjligheterna att integrera flyktingar med permanent uppehållstillstånd och andra invandrare i det svenska samhället kommer att spela en avgörande roll för de mot invandringspolitiken kritiska
Misslyckad integrationspolitik kommer att gynna sd. Om som hittills de etablerade partierna vägrar att debattera med Sverigedemokraterna bidrar detta sannolikt till partiets möjligheter klara riksdagsspärren. Dessutom är det troligt att partiet inför nästa val breddar sitt politiska utbud och därigenom blir mer attraktivt för många väljare.

Sverigedemokraternas och kanske andra nykomna partiers eventuella inträde på den politiska arenan kan komma att försvåra framtida regeringsbildningar. Vi får även i fortsättningen räkna med att kommande svenska regeringar får koalitionskaraktär.
Regeringarna måste då få rimlig tid för att kompromissa ihop en ny budget och detta i sin tur nödvändiggör längre tid mellan riksdagsvalet och den tidpunkt då budgetpropositionen skall överlämnas till riksdagen. Därför bör som ovan nämnts riksdagsvalen tidigareläggas.
DEBATT
Carl-Erik Bladh, Gamleby, är filosofie magister i bland annat historia och statsvetenskap.