”Vi är ett extremistland och det kan vi känna en smula stolthet över.”
Så sammanfattar Sofia Arkelsten, ordförande (M) i riksdagens utrikesutskott, en mätning av attityderna i USA, Turkiet och elva länder i EU, däribland Sverige. Det ställs frågor om relationerna mellan Europa och Nordamerika, om förändringarna i världsläget – såsom Kinas nya roll, om EU, och om ekonomi och migration.
Arkelstens kollega i utrikesutskottet, vice ordföranden (S) Urban Ahlin, håller med om att Sverige är annorlunda.Exempel: Medan Kinas uppstigning på de flesta andra håll betraktas som ett hot, ekonomiskt eller militärt eller bådadera, ser svenskar Kina, precis som Indien och Brasilien, snarast som en möjlighet.
Det är något liknande med migrationen, en annan av de krafter som förändrar världen. Sverige är det land där allmänhetens uppfattning om hur stor andel av befolkningen som är född utomlands bäst överensstämmer med verkligheten, 18,3 procent och faktum, 15, en procent.
Motsvarande siffror för USA och Turkiet är 40 kontra 13, och 21 kontra två procent.
Att allmänhetens uppfattningar stämmer överens med verkligheten kan man tycka är grundläggande för en bra politik. Överallt uppfylls alltså inte det villkoret.
Samtidigt som svenskar i likhet med andra tycker att regeringen har svårt att hantera invandringen toppar vi med positiva åsikter. Den anges minska bristen på arbetskraft och ge fler jobb genom invandrares företagsamhet.
Medan turkar och britter ofta anser att invandringen utgör ett hot mot den egna kulturen tycker i Sverige över 80 procent att invandring berikar kulturen. Arkelsten och Ahlin framträdde nyligen vid presentationen av den opinionsmätning som sedan 2002 görs av German Marshall Fund of the United States.
Namnet på denna tankesmedja med högkvarter i Washington är ett stycke historia. Initiativet togs av dåvarande västtyske förbundskanslern Willy Brandt, för att markera att 25 år gått sedan USA:s utrikesminister George C. Marshall 1947 lanserade det program för amerikanskt stöd till Europas återuppbyggnad som fått namn efter honom.
För Tyskland förkroppsligade Marshall den generositet, vidsynthet och framtidstro som ledde till landets inträde i en gemenskap av demokratiska länder. Tankesmedjan hade ett givet uppdrag – att bevara banden mellan USA och det Europa Tyskland åter blivit en del av.
Så snart Europa kommit på benen började det spekuleras om inte USA skulle tröttna på att trygga säkerheten för den demokratiska delen av Gamla världen, enligt USA alldeles för ovillig att betala vad det kostade att ge trovärdighet åt den 1948 inrättade Atlantpakten.
Men alliansen har överlevt, som en säkerhetsallians för Nordamerika-Europa, och med uppgifter – Afghanistan – som ingen kunde föreställa innan Sovjet försvann.
Allmänhetens åsikter om Nato är ett angeläget område för Marshall-fonden att hålla koll på. Trösterikt kan det då vara att alliansen alltjämt betraktas som viktig på båda sidor av Atlanten. Även i en tid när kris i ekonomin skapar misstämning. Fast Sverige är extremt, även på den punkten. 75 procent är här nöjda med hur regeringen sköter sig. Ett memento för Sveriges regering är att andelen i fjol var – 90 procent.