"Det låter riktigt äckligt sovjetiskt."
Så säger Kristian Gerner, professor emeritus i historia, Lunds universitet, om att Rysslands premiärminister Vladimir Putin skyller väst för protesterna mot fusk i valet till duman den 4 december.
Att Sovjetunionen var omgivet av onda krafter som ville förgöra arbetarnas paradis var en stapelvara i de sovjetiska ledarnas budskap under 70 år. Men att Sovjetunionen till sist försvann berodde inte på något hot utifrån, utan på inre svagheter. Och detsamma gäller helt uppenbart även Putins ordning i Ryssland.
Till dessa inre svagheter hör bruket av alkohol. Och, i fallet Sovjet, även överhetens sätt att begränsa konsumtionen.
När Michail Gorbatjov fick makten 1985 ville han bevara Sovjetunionen genom förnyelse. I den ingick en nykterhetskampanj. Ty alkoholen höll på att förstöra folket. Hälsotillståndet var uselt. Unga män lade 20 procent av lönen på vodka. Sprit användes för att sporra anställda att nå planmålen. Gorbatjovs kampanj och restriktioner förbättrade hälsoläget tillfälligt.
Men, hävdar Kristian Gerner, "Nykterhetskampanjen var en central faktor bakom upplösningen av Sovjetunionen". I klass med informationsfriheten som innebar att folk fick reda på vad som hände.
I sin nya bok Ryssland - en europeisk civilisationshistoria (Historiska Media), tecknar Gerner ett porträtt av detta land, från begynnelsen och fram till i dag.
Med sin nykterhetskampanj undergrävde Gorbatjov, generalsekreteraren som i folkhumorn kallades för mineralsekreteraren, statens finanser. Försäljning av alkohol gav ju merparten av varuskatten. Alkoholen var viktigare än inkomstskatten, berättar Gerner.
Produktionen av vodkan minskades från två miljarder till 800 miljoner liter årligen. Men folk köpte socker och jäst och brände hemma. Hamstring av annat ledde till varubrist. I Moldavien, Georgien och Armenien ödelades de berömda vinodlingarna. Det var inte populärt.
Om Gorbatjov trott att bättre nykterhet med de metoderna skulle leda till en ordnad förändring av Sovjetunionen tog han fel.
Den 8 december 1991 förklarade Rysslands president Boris Jeltsin och hans kolleger i Ukraina och Vitryssland Sovjetunionen för upplöst. Officiellt försvann landet vid tolvslaget sista december.
Rysslands förste president, Boris Jeltsin, hade alkoholproblem. Efterträdarna Putin och Dmitrij Medvedev har det inte. Men undersåtarna fortsätter missköta sig. Medvedev sade för ett tag sedan att han med förvåning konstaterat att det dricks mer nu än under det svåra 90-talet.
Med en konsumtion enligt Världshälsoorganisationen av 15 liter ren alkohol per person och år (Sverige - cirka 10), ligger Ryssland högt internationellt. De negativa verkningarna är uppenbara.
Så från nyår får alkohol inte förtäras i offentliga inrättningar och från 2013 förbjuds försäljning av alkohol nattetid.
Det är ju bra att missbruket bekämpas av överheten. Men för att det ska ge effekt krävs sannolikt också en hög grad av tillit till överheten. Och den verkar nu saknas. För Putin och Medvedev behöver vara föredömen även på andra områden än nykterhetens.