Varför tiger regeringen om Östersjöledningen?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den gasledning som ska gå under Östersjön från Ryssland till Tyskland är ett nytt, tydligt, och akut exempel på detta. Ledningen har varit livligt omdiskuterad och ifrågasatt men inte av den svenska regeringen. Mer än ett år har gått sedan projektet lanserades men ännu har ingen oro för miljökonsekvenserna uttryckts från svenskt håll.
De baltiska staterna har däremot protesterat kraftfullt och pekat på den miljöfara för Östersjön som gasledningen kan utgöra.
Självklart kommer en fem hundra kilometer lång och fyra hundra meter bred sträcka av vår havsbotten där giftiga bottensediment rivs upp att utgöra ett akut hot mot en redan svårt sjuk Östersjö. För Sveriges del är det Gotlands östkust från Hoburgen över Ljugarn upp till Fårö och Sandön som utsätts för detta hot.
När jag under riksdagens frågestund den 6 april i år frågade miljöminister Lena Sommestad varför ingen oro uttryckts från den svenska regeringen blev hon svarslös, gav först undvikande svar men medgav därefter att Sverige "ännu inte satt ned foten". Ett märkligt agerande av en regering som sagt sig prioritera havsmiljöfrågorna och med tanke på att gasledningen är tänkt att gå så nära Gotland!
På den skriftliga fråga jag därefter lämnade in till miljöministern om hur hon kommer att ställa sig till den föreslagna dragningen fick jag en beskrivning av hur en eventuell tillståndsprövning går till och en försäkran om att "vi noga följer detta projekt" I miljöministerns svar framkom också nya uppgifter om att en kompressorstation som når 70 meter över havsytan ska byggas nära Gotska Sandön i samband med gasledningen.
Miljöministerns och regeringens tystnad i denna viktiga frågan och de nya uppgifterna är skrämmande. Dras gasledningen som det är tänkt genom ytterst skyddsvärda naturområden, skyddade områden där torsken leker och områden där kemisk ammunition dumpats på sjöbotten är det en skandal i sig.
Skulle dessutom en kompressorstation planeras i ett område som redan nu är skyddat till havs gör det skandalen än värre.
Sverige måste snabbt och tydligt göra klart att vi tänker pröva projektets följder för vår miljö noggrant. Vi måste nu markera att om vår prövning leder till slutsatsen att vi inte kan godta den planerade dragningen över vår kontinentalsockel, vilket det mesta tyder på, så kommer vi att utnyttja folkrättens befogenheter att säga nej.
Det duger inte att Sverige först vid det möte med Östersjöns strandstater som gasledningskonsortiet snart kommer att hålla säger detta om vi ska nå resultat och få respekt för vårt agerande. Har regeringen ingenting lärt från sitt katastrofala agerande i torskförhandlingarna hösten 2002?
Folkpartiet liberalerna har hela denna mandatperiod krävt och lagt förslag på ytterligare skyddsåtgärder för den miljömässigt hårt utsatta Östersjön. Vi anser att det är dags för Sverige att ta initiativet och medverka till det internationella politiska genombrott som behövs för Östersjöns miljö.
Det är också en av de högst prioriterade åtgärderna både från regeringens egen miljövårdsberedning och nu senast i Naturvårdsverkets "Aktionsplan för havsmiljön".
Nu är läget skarpt och den socialdemokratiska regeringens retorik prövas. Kommer Lena Sommestad eller Göran Persson att tydligt sätta ned foten? Östersjön kan inte vänta!
DEBATT