Varför stolt att vara svensk?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I debatten förekommer ofta missförstånd och inte alla är oavsiktliga. Jag tror att jag förstår dig att ditt syfte är att plädera för den nationella samhörigheten, som för dig är svensk, tysk, kanske delvis även ungersk. Så långt är vi överens. Min enda invändning är varför måste man vara stolt över att vara svensk (eller någon annan) för att bejaka den helt legitima nationella samhörigheten?
Att vara stolt över sin (svenska) nationella tillhörighet är det rätta på fel sätt. Så snart du är stolt, då sätter du just din nationella tillhörighet över de andras. Om du gör så och förnekar att du upphöjer dig över andra, då är du kluven och lurar dig själv. Jag hävdar att den sunda nyansen av nationalism består i att bejaka samhörigheten, älska sitt folk och landets invånare över huvud taget.
Borde kungen vara stolt över att vara kung när han blev det genom födelse som han inte kan tillräkna sig några som helst förtjänster för? Då skulle han vara en mer eller mindre uppblåst kung. Men om han bejakar sin position med positivism och försöker göra sitt bästa, är det en annan sak. Det finns både positiv och negativ nationalism. Den negativa kännetecknas mest av just stolthet.
DEBATT
Jan Stepán, Edsbruk, är fri debattör.
Jan Stepán, Edsbruk, är fri debattör.