VA på Horn - en politisk fråga

Oavsett hur finansieringen går till kan kommunerna bidra med till att begränsa kostnaderna genom att förutse och ge stöd till berörda fastighetsägare i ett tidigt skede. Det skriver Ulf Andersson nedan.

Västervik2011-04-11 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I många svenska kommuner finns sammanhängande fritidsområden där allt fler människor väljer att bosätta sig permanent. Dessa omvandlingsområden har oftast bristfälliga avloppsanläggningar och framförallt i kustnära områden dålig vattentillgång.

För att få till stånd en hållbar utveckling i omvandlingsområden krävs en strategisk planering i kommunerna och ett tydligt beslut om vilken utveckling man skall sträva emot.

Det är naturligt att människor som ser sitt sommarhus som en framtida permanentbostad och när tillräckligt antal har permanentat sina hus uppkommer frågor om VA-lösningar. Först startar en process då myndigheterna tillåter enskilda lösningar, men med tiden kommer frågan om vatten och avlopp i ett större sammanhang att krävas både för de boende men också från myndigheterna.

Vi skall vara klara med att den som bosätter sig permanent i ett fritidshusområde måste räkna med att på ett eller annat sätt betala priset för en långsiktig hållbar vatten- och avloppsförsörjning. Det kan ske genom enskild anläggning eller del i en samfällighet eller genom avgifter för allmänna vattentjänster enligt Vattentjänstlagen. Är de så att kommunen väljer att utöka verksamhetsområdet att även omfatta fritidsområdet ställs alla i området under vattentjänstlagen. Då är det möjligt för VA - huvudmannen (kommunen) att ta ut högre avgifter för anslutning till det kommunala nätet.

Min tid som VA-chef i kommunen var jag delaktig strategin att lägga en överföringsledning till Horn. Olika möjligheter övervägdes såsom stamledning med anslutning av befintliga gemensamhetsanläggningar med flera andra tänkbara lösningar.

Men den överskuggande lösningen som alltid övervägs i ett så tidigt skede är att området införlivas med kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp vilket även nu är huvudmannens avsikt.

Ett fel som ofta kommunerna gör (det finns undantag) är att planeringen för VA i omvandlingsområden tas ekonomin upp för sent. Redan i början av planeringsprocessen är det viktigt att ta upp idéer om hur finansieringen kan komma att se ut.

Oavsett hur finansieringen går till kan kommunerna bidra med att begränsa kostnaderna genom att förutse och ge stöd till berörda fastighetsägare i ett tidigt skede.

Utvecklingen och finansieringen av ett omvandlingsområde skall inte enbart läggas på enskilda tjänstemän och konsulter utan ansvaret för VA-försörjningen ligger ytterst på kommunfullmäktige och blir därför en viktig fråga för kommunstyrelsen.

Det är ytterst sällan som man lyfter frågan till denna nivå annat än när man möter verkliga problem i det löpande arbetet eller står inför omfattande investeringsbeslut. Jag menar att frågan i dessa områden måste politikerna var inblandade på ett tidigt stadium för att kunna vara med i utvecklingen av ett omvandlingsområde.

Det är viktigt att hjälpa och stötta fastighetsägarna, de som till slut skall betala hela kalaset.

Det finns kommuner i Sverige som har lyckats med en god VA planering i omvandlingsområden, i nästan alla fall har de ansvariga politikerna varit med och format besluten tidigt, både vad gäller VA och bebyggelseplanering.

Vad beträffar kostnaderna kan den problematiken lätt överskugga de positiva effekterna av en VA-utbyggnad och ge en negativ inställning till hela utbyggnadsproblematiken. Det är detta som nu har skett på Horn där finansieringsfrågan har fått största utrymme.

Därför är det nödvändigt att nu att hitta någon typ av finansieringshjälp till fastighetsägare som inte klarar anläggningsavgiften.

Enligt vattentjänstlagen 36§ har fastighetsägaren rätt till uppdelning av anläggningsavgiften:

En anläggningsavgift skall fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid längst tio år om

1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter,

2. fastighetsägaren begär att avgiften skall fördelas,

och

3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet

Kommunen har också möjlighet att erbjuda andra former av avbetalning för att underlätta för fastighetsägare med hårt ansträngd ekonomi.

Det är som jag ser det en politisk fråga och frågan bör ligga hos kommunstyrelsen.

Utbyggnaden på Horn är en stor utmaning för huvudmannen (kommunen) både ur ekonomisk och etisk synpunkt och då är det viktigt att VA-huvudmannen deltar aktivt i VA-processen för att kunna bedöma de ekonomiska konsekvenserna för hela området.

Debatt
Ulf Andersson har tidigare varit VA-chef i Västerviks kommun.
Läs mer om