Bo Ture Larsson: USA:s väljare på tebjudning

Dagens utrikeskolumn av Bo Ture Larsson ägnas åt USA, Tea party-rörelsen och det stundande kongressvalet.

Foto: Isaac Brekken

Västervik2010-09-27 00:00
Bo Ture Larsson
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
USA:s historia är inte lång. Kanske just därför är den så levande i dagspolitiken, med "Tebjudningen i Boston" som exempel. 16 december 1773 tog sig en grupp män utklädda till indianer ombord på fartyg i Bostons hamn och vräkte lasten av te i havet, i protest mot en skatt som beslutats av kungen i London, över huvudet på undersåtarna i Amerika. Händelsen ledde fram till USA:s tillkomst. Beskattning, folkstyre och nationell självständighet har därmed en kraftfull koppling i amerikanernas historiska medvetande. USA har nu stora problem. Man försöker dra sig ur ett krig där målet inte kunde nås och våndas över vad man ska göra i ett annat. Arbetslösheten är hög, underskotten stora och det finns uppenbart inga snabba lösningar. Euforin över president Obama, som berodde mera på hans person än på hans program, har klingat av. Sjukförsäkringsreformen betydde föga för de flesta. I stället upprörs även demokrater av åtgärder som tycks mer ägnade att hjälpa finansbranschen, krisens bov. Väljarkåren beskrivs som besviken, frustrerad och oberäknelig. Utmärkt läge, alltså, för proteströrelser - och för den sorts galenskapare som i gammal tradition spår USA:s undergång, som kallade presidenterna Roosevelt, Truman och Eisenhower för förrädare och kommunister och nu hävdar att Obama inte är född amerikan och därför inte berättigad att vara president. Mera på allvar är Tea Party-rörelsen, med namn av händelsen i Boston. Tea Party är emot Obama, men även det republikanska etablissemanget, senast förkroppsligat av president Bush. Tea Party kritiserar deras svek mot idealet begränsad statsmakt. Flest anhängare har Tea Party bland äldre väljare som kallar sig republikaner, men man har fått stor hjälp av ofta yngre, organisatoriskt skickliga aktivister som inte bara är allmänt arga utan har en agenda för förändring. Deras gemensamma nämnare är oviljan mot Den Stora Staten - centralmakten i Washington.Den 2 november hålls val till kongressen i Washington och på olika nivåer landet runt. I de primärval republikanerna hållit om vilken kandidat partiet ska föra fram har Tea Party noterat framgångar landet runt, från Florida till Alaska, från New York till Kalifornien. Utvecklingen har stärkt Sarah Palin, republikanernas vicepresidentkandidat 2008 och Tea Partys inofficiella drottning. Stämningsläget har svängt snabbt i USA. Republikanerna kan hoppas på en repris av 1994, då partiet vann majoritet i kongressen. Segern förslösades på enligt väljarna överdrivet sabotage av president Clinton, som vann igen 1996.Risken, enligt republikanernas ledning, är att något liknande händer nu, att kandidater som burits fram av Tea Party uppfattas som så extrema att de ratas av väljarna. Men det är onekligen på den sidan entusiasmen just nu finns i amerikansk politik. Med en för européer ovan blandning konservativa och nästan anarkistiska ideal inbjuds den amerikanska versionen av verklighetens folk att ta över politiken.