USA:s problem med dragningskraften
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Situationen är paradoxal. I en tid när USA:s popularitet internationellt och Bushs på hemmaplan sjunkit är invandringstrycket större än det varit sedan åren efter första världskriget. USA har en enorm dragningskraft. Men precis som när så varit fallet tidigare i landets historia betonas problemen mer än det positiva.
Census Bureau, befolkningsbyrån, har koll på befolkningsutvecklingen i USA. Noteringen 15 maj var 298 743 513.
Den årliga ökningen under 2000-talet är mellan 2,5 och tre miljoner. Det är inte ens en procent plus. Ändå är USA:s folkökning unik bland de högutvecklade länderna. Och skillnaden är drastisk jämfört med den forna supermaktskollegan i Kreml. President Vladimir Putin sa i ett tal 10 maj att ryssarna minskar med 700 000 om året. Och lågt födelsetal kompenseras inte genom invandring, som i Västeuropa.
USA har länge haft ett högre födelsetal än de flesta andra rika länder. Men majoriteten - de vita - föder färre barn än minoriteterna. De vitas andel har sjunkit till 67 procent.
För ett par år sedan gick "hispanics", spansktalande, om de svarta som den största minoriteten. De flesta svarta har förfäder som kom mot sin vilja. Hispanics såg däremot USA som räddningen.
Genom invandringen och fler barn än bland vita och svarta svarar hispancis för över hälften av folkökningen. Det finns 43 miljoner hispanics, 40 miljoner svarta, 14,5 miljoner asiater, 4,5 miljoner indianer och eskimåer samt en miljon urinvånare på Hawaii och stillahavsöarna.
Census Bureau skiljer inte på dem som befinner sig i USA legalt och illegalt. Den skillnaden har blivit årets största inrikespolitiska fråga.
I Mexiko och Centralamerika upplevs det sedan länge som naturligt att med stora risker ta sig till USA för att arbeta, kanske slå sig ner där och i alla fall kunna bidra till försörjningen av dem som är kvar hemma.
Antalet illegala invandrare beräknas till tolv miljoner. De är efterfrågade som arbetskraft i hushåll, och frukt- och grönsaksodlingar. Men de vistas som sagt illegalt i landet.
För drygt 150 år sedan erövrade USA en stor del av Mexiko, från Kalifornien till Texas. Omslaget till den konservativa, Bush-vänliga tidskriften National Review, hade nyligen på omslaget en bild av en av de jättelika demonstrationer som hållits i protest mot en påstådd skärpning av invandringspolitiken. Texten på omslaget löd "Hasta La Vista, Reconquista". Det sista ordet betyder "återerövring".
Det väckte nämligen ond blod i USA att demonstranter viftade med Mexikos flagga. Men de flesta ansträngde sig att visa att de tvärtom vill bli lagliga amerikanska medborgare.
Just det är ett syfte med det förslag för bättre ordning och reda som president Bush presenterat, liksom tidigare reformer en blandning av piska och morot. Men förslaget har kört fast i kongressen.
Demokratiska partiet vill å ena sidan värna jobben för lågutbildade infödingar som konkurreras ut av hispancis, å andra sidan få rösterna från de hispanics som blivit medborgare. Men också Bushs republikaner slits, mellan dem som betonar vikten av att lagen följs, och dem i princip är skeptiska till statliga regleringar. Vill latinamerikanerna komma och jobba ska de få göra det. (SNB)
Utrikeskrönika