Tyskland är åter "leendenas land"?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Tyskland åter leendenas land" stod nyligen att läsa i dominerande veckotidningen Der Spiegel. Men efter ett veckobesök i Berlin är intrycken blandade. Som någon insiktsfull bedömare skrev "tickar oron bakom leendena". Angela Merkel har gjort en succéartad start som kansler både hemma och utomlands med obestridliga talanger som regeringschef.
Men i verkligheten har inte mycket förändrats. Den höga arbetslösheten kvarstår med 5 miljoner arbetslösa, en kvarts miljon färre än i fjol. I östra halvan (forna DDR) är arbetslösheten så hög som 20 procent. Men när Merkel besöker Demmin i sin egen hembygd hälsas hon med entusiastiska ovationer i en stad som har 30 procent arbetslöshet.
Det finns också en tickande oro för den misslyckade integrationen; i stora tyska städer finns kvarter, som blivit turkiska och där utbildningen haltar. Främlingsfientliga stämningar finns. Oro finns också för den tyska befolkningsutvecklingen. Tysklands födelsetal är bland de lägsta i Europa och barnafödandet har inte varit så lågt sedan krigsslutet.
Och så mitt i detta arrangeras fotbolls-VM i Tyskland - ett tillfälle för jättelandet att visa upp sina bästa sidor. Bilden fördunklas i någon mån av spekulationer om terrorism och våldsaktioner och frågan om tyska försvaret skall kunna utnyttjas eller inte.
I Berlin pågår en byggverksamhet som saknar motstycke i Europa. Berlins järnvägsstation byggs om till världens största. Även i östra Berlin byggs mastodontkomplex. Berlin har i dag en skuld på 60 miljarder euro(!), i svenska pengar 560-570 miljarder kronor, vilket i runda slängar motsvarar halva den svenska statsskulden. Berlins 3,5 miljoner människor har var sitt träd - så grönskande är staden numera.
Alla problem till trots måste konstateras att Tyskland i dag har en väl fungerande relation med forna fienden Frankrike - vilket framsteg! Tyskland har också trots alla odds gjort en otrolig insats för att införliva kommunistiska DDR i ett västsamhälle. Ge Tyskland ytterligare tio år och bilden är troligen en helt annan. Muren i Berlin föll 1989. På de sjutton år som gått har mycket i både Berlin och Tyskland blivit bättre. Vi får inte tappa perspektivet.
Det urstarka tyska industrisamhället förvandlas som i Sverige. Industrin drar ned och flyttar sin verksamhet till låglöneländer och man ser inte något nytt komma i stället, särskilt inte i östra Tyskland. Hur ser Tyskland ut om 20 år vad gäller industrin? Det är i princip samma diskussion som övriga Europa har. Men den tyska basindustrin har varit grunden för Tyskland.
Hoppet står nu till Angela Merkel. Före nyvalet framstod hon som en profilerad nyliberal politiker som utlovade kraftfulla och snabbt genomförda förändringar i det tyska samhället. Det har ännu inte blivit mycket av det efter mer än hundra dagar. I stället ser vi en pragmatisk och lyssnande kansler som vinner tyskarnas sympati och som lagt de hårdföra positionerna åt sidan som om de inte ens funnits. Förbundskanslern talar om "de små stegens politik".
Opinionsbilden av kansler Merkel och hennes breda koalitionsregering är i alla händelser för ögonblicket mycket positiv. Låt oss hoppas för inte bara Tysklands utan även för hel Europas skull att det håller i sig.
Utrikeskrönika