DEBATT: Turismen kan visa vägen för Tjust

Turism som ekonomisk motor blir allt mer betydelsefull. Turismen är också en gemensam nämnare för flera av de kommuner som placerar sig högst upp på listan i Veckans Affärers årliga mätning av företagsklimatet i Sveriges kommuner, som publicerades i höstas.
Bland de tio högst placerade kommunerna återfinns orter som Åre, Falkenberg, Båstad, Strömstad, Orust och Leksand.
Turistdelegationens analys av turistmål i Sverige (rapporten Besöksmål i Sverige) visar att det är i de små kommunerna som besöksmålen och besökarna får större betydelse än i de större kommunerna. Det är gles- och landsbygdskommunerna som haft den starkaste besöksutvecklingen på senare år. Dock är det inga imponerande siffror för Kalmar län som har ökat mindre än genomsnittet.

Företagandet i Tjust präglas i stort av småskalig tillverkningsindustri i mindre bruks- och tätorter, skogs- och jordbruk med fokus på mejeri- och köttproduktion samt turism, främst i skärgården.
I takt med att tillverkningsjobben antingen flyttar utomlands eller automatiseras måste de ersättas med något annat. Lönsamheten i de agrara näringarna är pressat, många gårdar får läggs ner.
Olönsam primärproduktion kan ersättas med småskalig specialisering och förädling i kombination med turism vilket kan växla ut nya värden.

Medan basnäringarna verkar på utsatta marknader, verkar turismen, speciellt i skärgården, på en växande. Till exempel var antalet båtnätter 2005 i Kalmar län 30 525, en ökning med 17 procent.
I Sverige svarar turistnäringen för cirka 2,5 procent av BNP. Medan genomsnittet i övriga EU är cirka 4,5 procent. Svensk turistkonsumtion har ökat med cirka 50 procent de senaste tio åren i löpande priser. Under 2003 spenderade turister nästan 167 miljarder kronor i Sverige. De svenska resenärerna svarade för nästan 75 procent av konsumtionen, varav fritidsresenärerna spenderade merparten, cirka 70 procent.
Som synes av dessa värden hämtade från Turistdelegationens turiststatistik för 2005, ser det ljust ut för turistnäringen.

Behovet av organiserad utveckling av orters och regioners attraktivitet och effektivitet som resmål kommer att öka i takt med att turismen upplevs som en allt viktigare samhällsnäring.
Över hälften av landets kommuner arbetar med att tydliggöra sin identitet och särart genom profil- och varumärkesprocesser. Med tanke på att det i Europa finns 150 000 kommuner och att majoriteten av dessa gör sitt yttersta för att dra till sig investeringar, företag, boende, turister och besökare så blir uppgiften att tydliggöra sina konkurrensfördelar helt avgörande för möjligheten att långsiktigt stärka attraktionskraften.

Begreppen Sjöstaden, Ostkustens pärla och Visstaden är olika epitet som ostrukturerat används att ge staden Västervik en identitet. Kommunen i övrigt (Tjust) lämnas därhän. Förmodligen är detta ett resultat av att någon strategisk utvecklingsplan för turismen inte har utarbetats för Västerviks kommun.
Det speciella med turistnäringen är den nytta som det offentliga faktiskt kan göra i väntan på den "mega-attraktion" som enligt kommunalrådet Harald Hjalmarsson "är lösningen".
För att gynna turismen krävs det bland annat rätt satsningar på infrastruktur, en samordning av olika turistsystem och nätverk och en planering av olika rekreationsområden. Men först måste regionens profilområden identifieras och definieras.

Visst har kommunalrådet rätt i, att stora attraktioner drar mycket folk, det visar både äventyrsbad och slalombackar som är de aktiviteter som toppar listan över så kallad aktivitetsturism, med 50 respektive 32 procent av marknaden, medan golf utgör 11 procent. Men det är knappast en realistisk vision att drömma om att ett "Baltic Disney" eller liknande ska placeras i Västervik.
De enkla, kostnadseffektiva och snabba lösningarna finns inom den småskaliga turismen på landsbygden och i skärgården.
I många perifera regioner och orter ser man möjligheten att göra just den perifera belägenheten till en möjlighet, att utveckla en turistnäring baserad på närhet till natur och naturbaserade rekreationsmöjligheter. Denna närhet är en fördel för centralorten Västervik och som kan utgöra basen för en positiv ekonomisk utveckling i hela Tjust.

I Europeiska kommissionens rapport "För en kustturism av hög kvalitet" slås bland annat fast att: kustturism är en av de allra äldsta formerna av turism. Den tid där turisterna bara sökte hav, strand och sol tillhör det förflutna. Nu krävs ett stort utbud av service, aktiviteter och upplevelser. EU framhåller att satsningar på kustturism ska samordnas med positiva effekter på invånarnas livskvalitet. För att lyckas är det viktigt med en fortlöpande process som bygger på aktivt deltagande, inte bara med de aktörer som direkt arbetar med turism utan även sekundära stödjande tjänster. Utveckling av attraktionskraft och utbildning är ledord. Kommissionen framhåller vikten av kvalitén på hotell och restauranger. Kvalitetsmärkning är viktigt. Turistmålets gastronomiska utbud uppmärksammas också.
Det finns begränsad kunskap om kust- och båtturismens omfattning och ekonomiska betydelse. Västsvenska turistrådets projekt Båt & Hav har dock visat att varje krona som båtturisterna lägger ned på västkusten, skapar två nya årsarbeten.

En turistdestination kan utvecklas organiskt eller organiserat. I det förra fallet riskerar man att det som händer, händer av sig självt, för långsamt och i fel riktning. Man riskerar att andra konkurrerande destinationer hinner före och lyckas locka de turister som annars skulle välja Tjust.
En organiserad utveckling av "Destination Tjust" sker medvetet och baseras på strategiska överväganden. Den förutsätts värna de ekologiska systemen såväl som den lokala kulturen, båda viktiga på den marknad där de utgör basen.
Turismen kan vara det isberg som visar vägen för Tjust. Det är bara toppen som är synlig, men under ytan döljer sig de riktigt stora värdena.

Debatt: Turismen kan visa vägen för Tjust