Trottoarskottningen i Västervik
Aktuellt. Inför vintern kommer frågan om vem som ska skotta trottoarerna upp på högsta nivå. På torsdag kväll behandlas frågan av kommunfullmäktige.Arkivbild: Anders Steiner
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kommunfullmäktige i Västerviks kommun sammanträder torsdagen den 26 oktober för att bland annat behandla obesvarade motioner och medborgarförslag.
Sannolikt berörs då såväl mitt medborgarförslag (2006-01-10) som kommunpartiet vdm:s motion (2006-01-25) om upphävande av det gamla, förlegade kommunfullmäktigebeslutet om fastighetsägares ansvar för snöröjningen på trottoarer som gränsar till fastigheten.
Sent omsider har jag i min hand ett utlåtande (daterat 2006-02-23) från Per Allerth, ansvarig chef för kommunens tekniska service. Det är intressant läsning. Per Allerth inleder sitt förslag till tekniska nämndens yttrande med att svepande konstatera att särbehandling av fastighetsägare skulle vara juridiskt oantastligt, eftersom detta skulle kunna vidimeras av kommunförbundets jurister. Trotsande fastighetsägare skulle enligt Allerth kunna dömas till böter. Dock medger Allerth: "Ur demokrati-och rättvisesynpunkt kan naturligtvis förfarandet diskuteras."
Varför redovisar inte Per Allerth om, när och var ett sådant ärende skulle ha behandlats vid en svensk domstol? Då hade politikerna fått ett klarare besked om det juridiska läget. I stället tröstar han sparsamma (med alla rätt) politiker med att cyniskt konstatera: "Fördelarna med att lägga ansvaret på fastighetsägaren är att han i regel har intresse av att hålla "sin" gångbana ren och att det för kommunen blir en kostnadsfri lösning."
I dessa dagar ska man kanske inte bråka om Per Allerths genusperspektiv, där fastighetsägaren alltid är en han. Människosynen är allvarligare; att inte se något problem i att kommunen av sparsamhet indelar sina medborgare i olika sorters människor, varav vissa påtvingas skyldigheten att vårda kommunal egendom. Visst är det skönt när någon annan, exempelvis de rika, kan betala våra gemensamma kostnader. Så tänkte man kanske i Västervik i en tid, när fastighetsägare möjligen var ett extremt burget släkte. Kan kommunen anse att detta även gäller dagens egnahemsägare i Västervik?
Nästa kostnadsfria lösning är kanske att ålägga alla rödhåriga att tömma papperskorgarna.
Det finns en passus i vdm:s motion, där man förutom avskaffandet av särbestämmelsen för fastighetsägare dessutom yrkar "att det skapas en möjlighet för äldre eller handikappade egnahemsägare att till vettigt pris köpa skottningstjänster för utfarter etcetera så att alla kan bo kvar hemma så länge de själva vill."
Detta är ett viktigt krav, något vid sidan av den principiella huvudfrågan, oavsett vad kommunfullmäktige kommer fram till.
Här svarar Per Allerth att denna service redan finns genom Altona och vilseleder därigenom de politiker som inte genom egen eller närståendes erfarenhet vet att påståendet är oriktigt. Altona har hittills vägrat befatta sig med utfarter, möjligen skottar man den närmaste vägen från gatan till dörren.
Tjänstemannastyre eller självständigt tänkande kommunpolitiker? Frågan kommer indirekt upp i kommunfullmäktige. Antagligen inte för första eller sista gången.
DEBATT
Sven Berlin, Västervik, är publicist och tidigare företagsledare inom media.