Tro eller livsstil?
Ăr mĂ€nniskor som anser sig vara religiösa verkligen troende, eller Ă€r det en livsstilsmarkering? Magnus Nilsson ifrĂ„gasĂ€tter religion och tro.
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.
Jag svarade att det Àr betydligt bÀttre Àn att vara företrÀdd av pastor Phelps, pÄven, Helge Fossmo, Usama Bin Laden, Tom Cruise eller nÄgon annan av otaliga mer eller mindre tvivelaktiga religiösa personer.
Det lilla förbehĂ„llet âpĂ„stĂ„r sigâ Ă€r motiverat av att min vĂ€n - i likhet med nĂ€stan alla religiösa personer jag kĂ€nner - inte verkar vara sĂ€rskilt religiösa nĂ€r det kommer till kritan. TillfrĂ„gade om de verkligen tror pĂ„ att gud hör bön och ingriper i vĂ„ra liv genom att sĂ€tta naturlagarna ur spel blir de misstĂ€nkt svĂ€vande pĂ„ mĂ„let. De kan dessutom sĂ€llan redogöra för varför de Ă€r ateister nĂ€r det gĂ€ller Amon Ra, Baal, Tor, Oden och de cirka 40 000 trĂ€dgudar som lĂ€r finnas bara pĂ„ Nya Guinea, men inte nĂ€r det gĂ€ller just Jahve (kristendomen Ă€r som bekant en judisk sekt).
Dessutom tar de kristna jag kÀnner tydligt avstÄnd frÄn kreationismen. FrÄgan Àr varför? PÄ vilket sÀtt Àr kreationismen mer orimlig Àn nÄgon annan religiös förestÀllning? Svaret Àr naturligtvis att kreationismen inte Àr konstigare Àn nÄgon annan idé om att gud skapade universum genom en viljeakt. Men den uppfattas av nÄgon anledning som mer socialt stigmatiserande.
De flesta förefaller helt enkelt inte vara religiösa pÄ allvare. Religionen Àr mest en sorts livstilsmarkering. UngefÀr som att Àga Harley Davidsson eller spela golf.
MÄnga kristna argumenterar dock för religionen i mer allmÀnna termer. De menar att religionen Àr nödvÀndig för att mÀnniskan skall vara moralisk. StÀllda inför det faktum att religion Àr och har varit en av de vanligaste anledningarna och/eller ursÀkterna för krig och övergrepp brukar de dra till med att Stalin och Hitler var ateister. Men hÀr har de fel till minst 50 procent.
Stalin var tvivelsutan ateist. Han hade hoppat av sina prÀststudier.
Men Hitler var av allt att döma katolik. Hans religiösa förestÀllningar och drivkrafter framgÄr tydligt i Mein Kampf. Han hyllades ocksÄ av katolska kyrkan i Tyskland som regelbundet firade hans födelsedag. PÄven Pius XI var misstÀnksam mot Hitler, men i februari 1939 eftertrÀddes han av Pius XII som var öppet entusiastisk över Hitler och nazismen.
Slutsatsen Àr inte nödvÀndigtvis att religionen Àr en orsak till ondska och krig, men det finns definitivt ingen grund för pÄstÄendet att religionen har en förÀdlande inverkan pÄ mÀnniskan.
John Gray Ă€r en av de absolut stolligaste nu levande filosoferna och sĂ„ledes uppskattad av sĂ„ kallade konservativa. Han pĂ„stĂ„r att ateismen Ă€r en sorts religion. I knappologisk nit delar han in ateister i olika typer. Detta Ă€r en inte alldeles ovanlig uppfattning bland religiösa tĂ€nkare men naturligtvis helt felaktigt. Medan religiösa kan delas in i olika religioner - det Ă€r ju en av deras egna huvudsysslor â existerar bara ett sĂ€tt att inte tro pĂ„ gud.
Det Àr som med kakburken. De som tror att den innehÄller kakor kan diskutera vilken sort och exakt hur mÄnga. Men de som tror att burken Àr tom kan inte ha olika uppfattningar pÄ vilket sÀtt den Àr tom. Den kan bara vara tom pÄ ett sÀtt.
FörestÀllning om att man skulle kunna vara ateist pÄ olika sÀtt beror pÄ antagandet att olika religiösa bakgrunder eller olika filosofiska system pÄ nÄgot sÀtt fÀrgar av sig pÄ ateismen. Men detta Àr orimligt. Det Àr dÀrför det inte finns nÄgra ateistkrig men tjogvis med religionskrig. Förvisso kan ateister ha konflikter med varandra - men inte om ateism.