Bo Ture Larsson: Tiotalet i kristallkulan

För en veckan sedan inleddes vårt nya decennium. I dagens utrikeskolumn tittar Bo Ture Larsson efter trender och händelser i 10-talets kristallkula.

Foto: Dmitry Astakhov

Västervik2010-01-08 00:00
Bo Ture Larsson
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Årskrönikornas tid är inne. En genre är att vända perspektivet, och blicka framåt. Då uppfordrar det till större grepp, när vi nu bytt decennium. Här något av vad som syns i den globala kristallkulan. Den aktuella amerikanska katastroffilmen "2012" skildrar jordens undergång detta år, enligt en spådom hos mayafolket i Mellanamerika. Fast fullt så illa går det inte. Överlevande från norra halvklotet seglar i sina arker till Afrika, som klarat sig relativt oskatt. Det är Afrika väl unnat, att få lite revansch, när allt annat tyder på att Afrika, om tio år är kvar som förloraren i världsdelarnas VM. Det räcker inte att Robert Mugabe, 86, han som förstört Zimbabwe, lär ha försvunnit.Energiförsörjning och befolkningsutveckling är som nu globala förändringsfaktorer. I länderna från Östersjön till Stilla havet och Japan minskar befolkningen. I Afrika, i muslimska länder, Sydasien och delar av Latinamerika sker det motsatta. Även om antalet barn per kvinna sjunkit finns nu så många unga att befolkningen ändå ökar snabbt. Eftersom dessa länder allmänt fungerar illa blir lösningen utvandring till Nordamerika och Europa. Att nästa decennium skulle ge svar på frågan om världens försörjning med miljösäker energi är inte att vänta. Kärnenergin verkar ju främst kunna expandera i länder där förutsättningarna för säkerhet är sämst. I övrigt härskar fossila bränslen. Detta kan vara till fördel i länder som likt Norge förmår förvalta sin rikedom, men är snarast ett gissel som förstör både nuet och framtiden överallt där rika naturresurser håller dåliga regimer under armarna. Ett oss närliggande exempel är Ryssland. Ett blomstrande Ryssland skulle för Sverige vara en lika stor lycka som att vår andra stora granne, Tyskland, blivit en bastion för välfärd och demokrati. Men Ryssland skadas av att ledningen låtit demokratin gått i baklås. 2014 är det vinter-OS i Sotji. En folkomröstning är utlyst, om OS-maskot. Det valet torde bli mera äkta än presidentvalet 2012. Då, eller 2016, tippas ju Vladimir Putin återinsättas som statschef.Politiserande islam debuterade på den moderna världsscenen med revolutionen i Iran 1979. 11 september 2001 blev en illustration på vad det i värsta fall kan innebära, och följderna dröjer kvar och fortplantas i nya konflikter, inom islam och i frågor som Kina och uigurerna, EU och Turkiet, Schweiz och minareterna. I USA har Obama under sitt första år dominerat som ingen företrädare sedan Reagan vid starten. Och trots problem lär Obama bli återvald 2012 därför att rivalerna, republikanerna, har sås vårt att hitta samlande ledare.Fast 2016 är det kanske dags för Sarah Palin som president. Extra bra, i så fall att EU, börjar tiotalet lite tråkigt, med bleka politiker i toppen. EU växer om några år i medlemstal, på Balkan. Men det är inte i en stämning av triumf, utan av att alternativet vore värre. EU skulle behöva ta en paus, för konsolidering, och det vore möjligt, ifall jorden stod still. Men det gör den inte. Nationalstaterna förblir byggstenarna i EU, unionens styrka och särart. Men alltid är det någon som ställer till problem. Till sommaren är det åter britternas tur. De väntas byta till en konservativ regering. EU får en ny dust med sina trevligaste skeptiker.