"Tålamod, humor och fantasi"

"Svenska utrikesförvaltningen kostar på årsbasis mindre än två miljarder kronor och summan har i fast penningvärde legat still under de senaste 25 åren. Den summan skulle inte räcka till årskostnaden för ett medelstort svenskt sjukhus", skriver Bertil Jobeus i sin fredagskolumn om en bok av UD-veteranen Håkan Berggren.

Sveriges ambassad i New Delhi.Foto: Scanpix

Sveriges ambassad i New Delhi.Foto: Scanpix

Foto: Leif R Jansson / SCANPIX

Västervik2009-11-13 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Dessa tre talanger bör en god diplomat besitta enligt UD-veteranen Håkan Berggren, som på Atlantis förlag publicerat en tegelstensliknande bok (närmare 600 sidor) med titeln Första försvar. För första gången ges här en sammanhållen och uttömmande skildring av diplomatins utveckling och betydelse för Sveriges utrikespolitik och utrikesförvaltning. Heliga Birgitta, Axel Oxenstierna, J A Salvius, Alfred Lagerheim, Eric Trolle, Gunnar Hägglöf, Erik Boheman och Dag Hammarskjöld nämns som några av Sveriges skickligaste diplomater genom tiderna. Säkert hade de massor av tålamod, humor och fantasi. Håkan Berggren har varit ambassadör i Singapore, Kanada och Danmark och en period expeditionschef på UD. Han är dessutom historiker från Uppsala.Håkan Berggren konstaterar att alla i Sverige kan något om försvaret men att få vet något om det första försvaret, d v s om hur ett land med diplomatiska medel hävdar sin ställning och undviker krig och kris. Han vill med sina faktaspäckade 600 sidor visa att boken inte är en nekrolog över diplomatin utan mer ett bidrag till diskussionen om diplomatins roll i framtiden.Han är övertygad om att vi behöver ambassader även i framtiden även om de kan förändras genom bla närmare samarbete inom Norden eller EU.Det räcker inte med att läsa the Economist och titta på Internet och CNN. Vi måste trots de tekniska landvinningarna ha personer på plats som ser, hör, förhandlar och rapporterar. Personliga kontakter i alla de delar av världen där vi vill ställa krav, betyda något, visa oss, sälja eller agera. Och vi måste framför allt ha personer som sitter inne med kunskaper om utvecklingen och som kan tala om när en nyhet eller ett rykte är falskt eller någon försöker driva med oss. Det är denna aspekt, den källkritiska, som nästan alltid glöms bort när man ropar på beskickningarnas indragning.Att vi av budgetskäl bör minska antalet ambassader biter inte riktigt på UD-veteranen Håkan Berggren. Svenska utrikesförvaltningen kostar på årsbasis mindre än två miljarder kronor och summan har i fast penningvärde legat still under de senaste 25 åren. Den summan skulle inte räcka till årskostnaden för ett medelstort svenskt sjukhus. UD har, hävdar Håkan Berggren, alltid varit det billigaste departementet och nedläggning av ambassader skulle alltså inte göra mycket till lösningen av andra samhällskostnader.Han är likafullt säker på att vi framöver kommer att ha färre ambassader - vi har i dag, när detta skrivs, över 100 utlandsmyndigheter. Ambassaderna blir färre genom dels regional koncentration, dels genom samarbete med likasinnade länder som kan ge förstärkt resursanalys och successivt minskad statuskonkurrens.Och kommunikationen mellan UD och utlandsmyndigheterna är tät. De runt hundra utlandskontoren skickar årligen hem cirka 50 000 handlingar. Närmare 70 procent av dem är politiska rapporter. Och UD sänder ut knappt 20 000 handlingar. En femtedel av alla handlingar som går hem till UD innehåller hemlig information och omges som Håkan Berggren skriver "av ett antal försvårande omständigheter för att kunna läsas och tillgodogöras".Den bästa meningen i Håkan Berggrens tegelstensbok, i alla fall för en UD-anställd sedan snart 40 år, är skildringen av arbetsplatsen ute. " En beskickning är alltså en ganska unik arbetsplats med en förtätad miljö ungefär som på ett fartyg långt borta från hemmahamnen". På vår sista UD-post i Mariehamn ligger arbetsplatsen just nära hamnen...
Läs mer om