Ta hänsyn till pensionärerna för att vinna nästa val
Kanelbullar. Sådana bakverk ska inte omfattas av EU-paragrafer menar Junilistans KG Svensson. Foto: Yvonne Åsell/SvD/SCANPIX
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Den borgerliga taktiken under mandatperiodens första år har varit att genomföra vad man anser vara nödvändiga men impopulära åtgärder som ändringar i a-kasse- och sjukskrivningssystemen. Mera populära åtgärder, i dagsläget oklart vilka, avser man genomföra under mandatperiodens senare del.
Med tanke på landets 1,6 miljoner pensionärer vore det nog politiskt självmord att glömma bort denna stora grupp. Opinionssiffrorna för alliansen är nu så låga att det torde vara svårt för regeringen att bli återvald år 2010 även om opinionen till dess ändras i mer regeringsvänlig riktning. Regeringen genomför i snabb följd sina vallöften men det tycks inte uppskattas av väljarmajoriteten.
Med tanke på den kommande befolkningsutvecklingen med fler åldringar och färre i arbetsför ålder är det nödvändigt att skapa incitament för arbetslinjen och få fler i arbete. Sannolikt måste i framtiden pensionsåldern av samma skäl höjas. Inkomstskillnaden mellan dem som arbetar och icke arbetar måste vara tillräckligt märkbar.
Jobbavdraget är därför en riktig åtgärd. Men regeringens stora misstag är att man samtidigt infört en del avgifter som inte bara reducerar jobbavdragets verkan utan även drabbar stora grupper som inte fått del av denna förmån. Som exempel kan nämnas den kraftigt höjda trafikförsäkringsavgiften som inte kan motiveras av miljöskäl eller som vissa insändare menat ökad trafiksäkerhet.
Denna skatt som kan komma att höjas ytterligare retar även stora grupper borgerliga väljare och bidrar inte till att höja regeringens anseende. Stora pensionärsgrupper känner sig ofta både drabbade och bortglömda.
Mycket av de av många betraktade felaktigheterna i den hittills förda politiken kan skyllas på handläggningen av frågan om fastighetsskattens vara eller icke vara och där får kristdemokraterna ta på sig en del av skulden. De har drivit frågan från att ha varit ett för alliansen vinnande kort till att ha blivit en belastning.
Man borde ha insett att det är både olämpligt och otaktiskt att samtidigt som man helt riktigt avskaffar förmögenhetsskatten även avskaffar fastighetsskatten.
Det hade varit klokare att under denna mandatperiod sänka procentsatsen och ta bort sådana orimligheter som att taxeringsvärdet bestäms av det pris som grannen fått vid försäljning av sitt hus och av förbättringar i det egna huset som i sin tur skapar arbete. En sådan politik hade gynnat alla ägare av fastigheter och hade klart bidragit till ökad förståelse för alliansens politik.
Men alliansregeringen genomför en del åtgärder som enligt många även på andra sidan blockgränsen förtjänar beröm. Den tidigare socialdemokratiska skolpolitiken ändras nu under den nyvalde fp-ledaren Jan Björklunds ledning till att mer handla om kunskap, ordning och reda med mera. Förre socialdemokratiske folkhälsoministern Morgan Johansson har nyligen i DN-debatt förordat socialdemokratiskt samarbete med folkpartiet i skolfrågan medan utbildningsutskottets socialdemokratiska vice ordförande Marie Granlund offentligt kritiserat hans uttalande.
Avskaffande av förmögenhetsskatten är ur många avseenden en nödvändig åtgärd även om kopplingen till fastighetsskatten är olycklig. De allra rikaste är befriade från skatten då de lätt kan flytta sina tillgångar utomlands. Andra kan undvika skatten genom att skaffa jordbruksfastigheter eller låna pengar.
Minst lika viktigt är att pengar som annars skulle tas hem och investeras i Sverige stannar utomlands.
I nuläget är det oklart vilken politisk inriktning socialdemokratin under Mona Sahlin kommer att ha.
Fortsatta höga opinionssiffror kan påverka i traditionell riktning.
Ändringar till alliansens fördel leder troligen till att man accepterar delar av dennas politik. Miljöpartiet är ingen självklar regerings- eller samverkanspartner och kan förmodas ställa stora krav för att ge sitt stöd till socialdemokraterna.
Förutsättningarna för regeringsbildning efter valet 2006 kan försvåras av att Sverigedemokraterna torde ha bättre möjligheter att inför nästa val klara fyraprocentspärren. Om de blir vågmästare kan följden även bli en blocköverskridande regering.
DEBATT
Carl-Erik Bladh, Gamleby, är fil mag i bland annat historia och statsvetenskap.