Sverige bör gå med i Nato
Nato. Moderate riksdagsledamoten Mats G Nilsson anser att Sverige ska gå med i Nato. Foto: Musadeq Sadeq
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är nu dags att våga dra slutsatsen att ett svenskt Natomedlemskap minskar behovet av materiell egenförsörjning. Ett svenskt Natomedlemskap stärker också den svenska försvarsindustrins möjligheter att sälja sina produkter till våra allierade i omvärlden.
Allt sedan Mikael Odenbergs avgång som försvarsminister har diskussionen varit het om hur försvarsbudgeten spenderas. I Sverige används mer än dubbelt så stor andel av försvarsbudgeten på materiel än vad exempelvis EU-kollegan Danmark gör. Samtidigt kan konstateras att de har 1 300 man i internationell tjänst medan vi har 900.
Sverige får i klartext ut mindre av den prioriterade internationella verksamheten per satsad krona.
Det är bra att regeringen ser över hur försvaret jobbar med materialinköp. Varför ska vi satsa miljarder på att utveckla system som finns billigare att köpa från andra länder? Försvarsminister Sten Tolgfors har här en viktig uppgift.
Uppgiften är dock än större om försvarsministern vågar anta utmaningen att nu tala klarspråk om ett svenskt medlemskap i Nato. Det kommer krävas såväl uthållighet som stryktålighet av den försvarsminister som vågar visa den färdriktningen. Det finns en vulgärpropaganda som beskriver Nato som något det inte är.
Kalla krigets världsbild finns fortfarande kvar, särskilt hos den vänster som hade svårt att avgöra vad som var rätt och fel i det delade Europa.
I dag är 10 av de 24 europiska medlemsländerna i Nato från det forna östblocket. Natos roll har därmed förändrats. Nato är en angelägenhet för hela Europa, inte bara halva. På dagens agenda står arbetet för att förhindra trafficking, samarbetet mot terrorhoten, de gemensamma evakueringsinsatserna vid stora katastrofer, utbildningen av officerare på uppdrag av Iraks demokratiska regering samt de fredsbevarande operationerna i Afghanistan, Sudan och på Balkan.
Detta är en stor förändring jämfört med för 20 år sedan. Medlemsstaterna i Nato är väl så självständiga i sin utrikespolitik som vi. Frankrike och Storbritanniens helt olika ståndpunkter i fråga om invasionen av Irak är ett tydligt exempel på det.
Sverige har ett fördjupat samarbete med flertalet av Natos medlemsländer. 21 länder är medlemmar i EU.
Turkiet förhandlar om medlemskap med svenskt stöd. Vi har goda relationer med Island och Norge, med vilka vi har flera handelsavtal, passfrihet och formellt samarbete genom nordiska rådet och nordiska ministerrådet. USA och Kanada är mycket viktiga handelspartners för Sverige.
Vi samarbetar med Natoländerna var dag och vi gör det framgångsrikt. I realiteten har det förändrade världsläget också gjort att Sverige närmat sig Nato. EU har inte strukturer att agera i fredsbevarande operationer i större skala, oroligheterna på Balkan är ett tydligt exempel på det.
Därför genomför vi militära övningar tillsammans och vi medverkar i flera operationer under Natos ledning.
Nato är i dag den enda organisation som har struktur och organisation för att agera i fredsbevarande operationer av större skala. I det arbetet bör vi medverka fullt ut. Ett medlemskap i Nato ger oss möjligheten att sänka våra materielkostnader och möjliggöra fler viktiga internationella insatser. Medlemskapet ger oss möjligheten att påverka det arbete vi är så beroende av. Därför bör Sverige gå med i Nato, ju förr desto bättre. (SNB)
DEBATT
Mats G Nilsson är riksdagsledamot för moderaterna.