Svensk folkbildning unik!
Folkhögskolan. Ett komplement till reguljära utbildningsväsendet.Foto: Claus Gertsen/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är bara fantasin som sätter gränser för vad som kan skapas inom folkbildningens ramar. I mera än 100 år har folkbildningen utvecklat människor i Sverige.
Att gå på folkhögskola i en kort eller lång kurs, delta i en studiecirkel i föreningskunskap eller i en rockcirkel - det är något unikt för vårt land och för Norden.
Människor som går på folkhögskola eller som studerar i cirkel hittar nya vänner, många gånger för livet.
1,5 miljoner människor tar årligen del av 15 miljoner timmar av lärande i nio studieförbund. 148 folkhögskolor över hela landet möjliggör för 100 000 deltagare att varje termin ta del av såväl långa som korta kurser.
Vi vet att folkhögskolornas kurser är ett nödvändigt komplement till det offentliga utbildningsväsendet. En grupp av deltagare som har växt i andel de senaste åren är ungdomar som inte påbörjat eller avslutat gymnasieskolan. I folkhögskolan finner många av dessa ungdomar en väg till lärande. Såväl intresse som behov är stort. Till den allmänna kursen - med ett dominerande inslag av kärnämnen - sökte 15 000 elever till 7 400 platser.
Vi vet att folkbildningen fått mindre pengar under många år. Kommunerna har valt att dra åt svångremmen och de statliga anslagen har inte höjts på annat sätt än genom pris- och löneomräkning. Nu ska vi vända den trenden.
Socialdemokraterna har alltid tagit ansvar för en levande folkbildning. Det vill vi fortsätta göra. Regeringen, de socialdemokratiska riksdagsledamöterna och ansvariga politiker i Sveriges kommuner och landsting har enats om att stärka stödet till folkbildningen. År 2007 ska statens stöd till folkbildning höjas med 400 miljoner.
S-politiker i kommuner och landsting runt om i Sverige har lovat jobba för ökade anslag på sitt håll.
DEBATT
Krister Örnfjäder, Västervik, är riksdagsledamot för socialdemokraterna i Kalmar län.