Stava rätt är hett i sommartorkan
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
De som gillar reformen ser en förklaring till den uppflammande debatten i "Sommerloch", sommarhålet. Under det som i Sverige kallas sommartorkan skulle massmedierna driva kampanj mot en redan beslutad, men omstridd, reform därför att det inte händer något annat. .
Men det gör det ju. Arbetslösheten är hög. Tusentals demonstrerar mot nya förändringar (=nedskärningar) i sociala förmåner och förbundskansler Schröders socialdemokratiska parti riskerar att spricka.
Dock: även stavning och kommatering är politik. Ett antal kristdemokratiska regeringschefer i delstaterna vill att reformen ska upphävas, trots att vid det här laget åtskilliga årgångar av skolelever lärt sig skriva enligt de nya reglerna. Inför risken att Tyskland skulle överge en reform som kostat mycket pengar att genomföra har Schweiz och Österrike inbjudit till ett krismöte i Wien 23 augusti.
Nyligen meddelade Tysklands två ledande förlagshus, Axel Springer med bland andra tidningen Die Welt, och Der Spiegel, att de tänkte återgå till den gamla stavningen. Günter Grass och andra medlemmar av Tysklands litterära etablissemang vägrar att låta sina verk tryckas enligt de nya reglerna. Det är helt OK alla tyskar får stava hur de vill. Utom i skolan och i offentlig verksamhet.
Tyska är modersmål för omkring hundra miljoner människor i Europa. Det var för att göra inlärningen av skriftspråket lättare för dessa som Liechtenstein, Tyskland, Schweiz och Österrike plus ett antal länder med tyska som minoritetsspråk i juli 1996, efter tio års expertarbete, enades om en reform. 1998 infördes nya regler i skolor och i offentliga livet. Från 1 augusti 2005 blir de allenarådande.
Antalet rättstavningsregler minskas från 212 till 112, reglerna för interpunktion (kommatering med mera) minskar från 57 till nio. I det grundläggande ordförrådet på 12000 ord ändras stavningen på 185 ord.
Mycket förenkling och lite förändring, kan man tycka. Men allmänheten har varit skeptisk. Och det verkar som om protesterna mot dessa förändringar vuxit i takt med att så mycket annat i den tyska ekonomiska och sociala modellen förändras.
I Tyskland bestämmer de 16 delstaterna över grundutbildningen. 1998 folkomröstade delstaten Schleswig-Holstein, 2,6 miljoner invånare. Det blev nej till reformen. Men förlagen vill inte trycka böcker speciellt för den lilla delstaten. Och i domstol har reformen förklarats giltig i hela landet.
Tyskland var länge ett sammelsurium av politiska enheter och ingen fanns som kunde bestämma hur alla skulle skriva språket. I slutet av 1800-talet enades landet, med kejsaren i Berlin som statschef. Det var en förutsättning för att vinna genomslag för allmänna regler. De blev klara 1901. Österrike och Schweiz anslöt sig till dem.
Den amerikanske författaren Mark Twain lär en gång ha liknat tyska språket vid en säl som dyker ned i Atlanten på ena sidan och kommer upp på den andra med en hoper verb i munnen. Utlänningar som försöker lära sig tyska tycker nog att ordföljden med mera är besvärligare än om man ska använda stor eller liten bokstav, och sätta komma eller ej.
Men tyskarna gillar uppenbart att gräla om saken. Har man många problem är det ett slags avkoppling att ägna sig åt ytterligare ett som egentligen inte är så viktigt. (SNB)
Utrikes
BO TURE LARSSON
BO TURE LARSSON