Stärk stödet till elever som inte når skolans mål!

Kunskap i skolan. Artikelförfattaren argumenterar för ökade resurser till svaga elever i skolan. Foto: Robert Ekegren/Scanpix

Kunskap i skolan. Artikelförfattaren argumenterar för ökade resurser till svaga elever i skolan. Foto: Robert Ekegren/Scanpix

Foto:

Västervik2006-08-04 00:25
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sten Tolgfors, Örebro, är moderat riksdagsledamot och skol- och utbildningspolitisk talesman för moderaterna.25 000 elever går varje år ur grundskolan utan att nå kunskapsmålen. 12 000 elever hänvisas varje år till gymnasieskolans individuella program, eftersom de lämnar nian utan gymnasiebehörighet. De saknar godkänt i svenska, matematik eller engelska.

Elever med kunskapsbrister har rätt till särskilt stöd. Skolverket säger dock att: "Det råder stora brister i stödet till elever. Bristerna gäller att stödbehovet upptäcks för sent, att det inte utreds tillräckligt väl eller att kvaliteten på stödet är för låg."
Antalet lågpresterande elever ökar. Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever växer. Samtidigt minskar skolans förmåga att kompensera elever för social bakgrund. I stället tenderar alltmer föräldrars utbildningsnivå och utanförskap att överföras på barnen.

De elever som har störst behov möter ofta de sämst utbildade vuxna i skolan - assistenter utan lärarutbildning. Det framgår inte av lagen vem som skall ge elever i behov av särskilt stöd detta stöd. Särskilda behörighetskrav saknas.
Hela 44 procent av dem som har tjänst som speciallärare/specialpedagoger saknar utbildning för detta. Regeringen lägger miljarder på "resurspersoner", plusjobbare och "fler vuxna i skolan", helt utan krav på att de ska vara utbildade lärare.
Konsekvensen av speciallärarbristen blir att barn som behöver och har lagstadgad rätt till särskilt stöd i skolan inte får det, enligt Högskoleverket.
Bristen på speciallärare är medvetet framkallad. Det utbildas inte längre några nya. Speciallärarutbildningen har tagits bort och ersatts av en specialpedagogutbildning. Men specialpedagogerna ska handleda andra lärare - inte arbeta direkt med barn i behov av stöd. Det skapar ett kompetensglapp i skolan.
Med en alliansregering efter valet blir det en ny speciallärarutbildning, som påbyggnad till lärarutbildningen. Den ska ge kunskaper i barns språkutveckling, i metoder för att avgöra var ett barn befinner sig i sin språkutveckling, hur denna kan stimuleras.
Det behövs stöd för barn med läs- och skrivsvårigheter. 17 procent av pojkarna med svensk bakgrund klarar inte läsförståelseprovet i nian!
Alliansen avser att fördubbla antalet platser på den nya speciallärarutbildningen, jämfört med omfattningen av dagens specialpedagogutbildning. Vi moderater avsätter 100 miljoner kronor årligen för detta.

För att ge skolan möjlighet att anställa de nya speciallärarna tillför vi kommunerna en miljard kronor över tre år för att finansiera 800 årligen tillkommande speciallärartjänster.
Vi inför kontrollstationer i år 3, 5 och 8, med nya nationella prov, kopplade till en i skollagen förtydligad rätt till det stöd eleven behöver för att nå kunskapsmålen.
Brist på speciallärare och resurser för extra stöd är bland skolans svagaste punkter i dag. Detta drabbar de elever som behöver extra tid och stöd för att hänga med. Vinner vi valet ska alla elever ges möjlighet att nå grundskolans kunskapsmål. (SNB)
DEBATT