Den 20 augusti i år firas, i vår närmsta grannhuvudstad Tallinn, Estlands 20-åriga självständighet. Den dagen borde vi i Sverige också fira rejält. Estland var självständigt åren 1918-39. Under alla övriga århundraden har ester, detta tappra folk på 1,3 miljoner människor, styrts av danskar, tyskar, svenskar (tiden 1561-1710) och under 1900-talet ockuperat av Nazityskland och 1944-91 på nytt ockuperat av Sovjetunionen. Genom en enastående "sångarrevolution" och utan blodspillan lyckades Estland i augusti 1991 bli fritt och erkänt av Sovjetunionen och Ryssland. Första land att erkänna Estland var Island redan två dagar efter självständighetsförklaringen. Sverige erkände Estland sju dagar senare. Sverige var första land att öppna ambassad i Tallinn. Förste ambassadör var Lars Grundberg.
Ett veckolångt Estlandsbesök via Kjells buss stärker mig i övertygelsen om att Estland är på rätt väg. Estland är i dag en parlamentarisk demokrati med stabila och väl fungerande institutioner. 2004 uppfylldes två långsiktiga viktiga mål, då Estland blev medlem i både EU och NATO. Estland blev i fjol medlem av OECD. Och vid årsskiftet uppnåddes ännu ett långsiktigt politiskt mål, då landet införde euro. En valutaövergång som tydligen gått smärtfritt. I parlamentsvalet i mars i år fick regeringskoalitionen mellan liberaler och konservativa under ledning av Andrus Ansip fortsatt förtroende. Centerpartiet gjorde utanför huvudstaden ett dåligt val. Socialdemokraterna däremot gick framåt. Partiet Sannfinländarnas exempellösa framgångar i Finland har fått likasinnade i Estland att fundera över ett motsvarande parti.
Relationen med Ryssland är fortfarande av flera skäl av central betydelse och ofta omgärdad av olika politiska problem. En utestående fråga är inte överraskande ett ratificerat gränsavtal. Så sent som 2007 skärptes relationen länderna emellan, då statyn över ryska soldater, som stupat i Estland flyttades från centrum till Tallinns krigskyrkogård. En tid av frostiga relationer följde. En kvarts miljon av befolkningen har ryska som förstaspråk varav cirka 100 000 är ryska medborgare. Inte heller denna känsliga fråga verkar i dag irritera relationen Ryssland-Estland.
Relationerna med Sverige är utmärkta och täta på alla nivåer. Flyktingvågen av 25 000 ester och 7 000 estlandssvenskar under andra världskriget skapade särskilda band mellan oss. Perioden 1561-1710, då Estland tillhörde Sverige, har ett för oss svenskar oväntat gott rykte i Estland. Baltutlämningen 1946, då balter, som deltagit på tysk sida i kriget mot Sovjetunionen, är vad jag förstår den mest tragiska händelsen i vår närhistoria. Universitet i Tartu, som grundades av svenskarna 1632, är fortfarande snart 400 år senare en vital utbildningsinstitution.
Högnivåbesöken mellan Estland och Sverige avlöser varandra. President Hendrik Ilves var på statsbesök i början av året. I veckan som gått har både statsminister Fredrik Reinfeldt och integrationsminister Erik Ullenhag varit på bilaterala besök i Tallinn.
Ambassadör Jan Palmstierna konstaterar nöjt att Sverige är störst som investerare i Estland. Här finns hela 1 600 företag, Ericsson är stora här. Och svenska och svensk-finska banker dominerar finansiella sektorn. Under ekonomiska krisen fick svenska banker i Baltikum kritik. Situationen har nu lugnat ned sig.
Estland kallas ibland tigerekonomi. Ekonomiska krisen 2008 slog hårt mot ekonomin. Landet har sedan 2000-talet haft en genomsnittlig BNP-tillväxt på över 8 procent. En klar återhämning märks. En ansedd revisionsfirma förutspår att Estland de kommande fem åren kommer att ha den snabbaste tillväxten bland euro-länder. Trots detta lever stor del av befolkningen, särskilt på landsbygden, under knappa ekonomiska förhållanden. Genomsnittsinkomsten per månad ligger på 800 euro för storstadsborna och hälften för resten av landet.
Estland uppfattar sig lika mycket som ett nordiskt som ett baltiskt land. Det finns inom ramen för Baltiska året, som regeringen Reinfeldt utlyst, all anledning för oss svenskar fira de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauens frigörelse och självständighet.