Sovjettiden ? en orgie i mord och terror
Foto: PRESSENS BILD Nikita Chrusjtjov.
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
terrorn under Stalintiden
i Sovjetunionen och i den sista
även något om maktkampen före
sovjetsystemets sönderfall. De
viktigaste inslagen berör Gulaglägren,
svälten och terrorn under
1930-talet och antisemitismen
under Stalins sista år.
Det var Lenin som med bland
annat det fasansfulla lägersystemet
Gulag igångsatte terrorn
efter bolsjevikernas statskupp
i Ryssland enligt dåvarande
rysk tideräkning den 25 oktober
1917. Både Lenin (död 1924)
och efterträdaren Stalin (död
1953) ansåg att målet att införa
det kommunistiska paradiset på
jorden rättfärdigade medlen i
form av mord och terror. ?En revolution
utan exekutionspatruller
är meningslös? är ett yttrande
som tillskrivits Lenin. Båda bolsjevikledarna
var väl inlästa på
Franska revolutionen med dess
fasansfulla terror 1793-94 då
regimmotståndare och även egna
rivaler giljotinerades.
DET AV LENIN påbörjade lägersystemet
Gulag kom under tiden
1918-1987 att omfatta stora delar
av Sovjetunionen. Minst 20
miljoner ? män, kvinnor, barn,
unga och gamla ? transporterades
i godsvagnar till lägren med
80 till 100 personer i samma
vagn. Mellan fyra och fem miljoner
dog i lägren där matransonerna
tilldelades efter arbetsprestationen.
Under de första tio
åren befolkades lägren främst av
människor från ?fel? samhällsklass.
Från 1929 under Stalins första
femårsplan då den brutala socialiseringen
och kollektiviseringen
av jordbruket på allvar inleddes
blev lägren en viktig och mycket
billig del av det planekonomiska
systemet. I förväg bestämda
kvoter skulle uppfyllas vilket vid
varje tillfälle innebar att ett visst
antal människor skulle arresteras
och deporteras till lägren. De
fasansfulla lägerförhållandena
har beskrivits först av Solzjenitsyn
med boken ?Gulagarkipelagen?
(1974-1976) och helt nyligen
av Anne Applebaum med
boken ?Gulag ?om de sovjetiska
lägrens historia med fakta från
arkivstudier som blev möjliga
först på 1990-talet.
REDAN 1922 FICK Stalin som
kommunistiska partiets förste
sekreterare starkt grepp över
partibyråkratin. Han behöll sin
maktställning efter Lenins död
1924. Genom att hänsynslöst
utnyttja olika grupper i partiledningen
lyckades han avlägsna
alla rivaler. I sin maktutövning
omgav sig Stalin med en krets
grymma, blodbesudlade fanatiker
ständigt redo att utföra de
mest fasansfulla order. Många
miljoner ur alla läger arresterades,
torterades, deporterades eller
avrättades. Hundratusentals
tvingades erkänna uppdiktade
brott i politiska skenrättegångar
allt genomfört med en nästan religiös
tro att vägen till kommunismen
rättfärdigade alla brott.
Allt detta dokumenteras i den
nyligen utgivna boken ?Stalin
? den röde tsaren och hans hov?
skriven av Simon Montefi ore.
Boken bygger på omfattande
forskning i många sovjetiska
arkiv, tidigare okända brev och
dagböcker, författarens egna
intervjuer, memoarer av såväl
ögonvittnen som deras familjer
med mera. Siffrorna i mina artiklar
är till stor del hämtade ur
författarens arkivmaterial.
DET NU AKTUELLA Ukraina drabbades
hårt av den stalinistiska
terrorn både under 1930- och
1940-talen. Under 1930-talets
första år drabbades Ukraina av
den enorma svältkatastrof som
medvetet igångsattes av Stalin
och som är jämförbar med svältkatastrofen
i Kina under ?stora
språngets? tid 1959-1961. I
egenskap av jordägare betraktades
bönderna som folkfi ender.
Den 14 juli 1932 befallde Stalin
att en lag skulle stiftas så att
bönder kunde skjutas för stöld av
det minsta sädeskorn. Resultatet
blev dekretet mot ?förskingring
av socialistisk egendom.?
Böndernas skördar samlades
in för att användas till tackjärnsugnar
och traktorer. Mellan
fyra och fem miljoner ? enligt
vissa bedömningar tio miljoner
? människor miste livet under
svältåren. Många bönder deporterades
och användes som slavarbetskraft.
UNDER DEN STORA terrorn 1937-
1938 drabbades även Ukraina
hårt. Stalins efterträdare Chrusjtjov
svarade för terrorn.
106 619 noterade personer
greps. En stor mängd så kallade
folkfi ender avrättades ? oftast
efter en omfattande tortyr. Den
10 juli 1937 skrev Chrusjtjov
till Stalin och bad att få skjuta
2 000 kulaker (bönder) för att
uppfylla kvoten ? det antal som
skulle avrättas. Chrusjtjovs företrädare
hade utrotat nästan hela
ukrainska politbyrån med de
högst uppsatta bolsjevikledarna
i Ukraina. Efter andra världskriget
krossade Chrusjtjov de
ukrainska nationalisterna och
organiserade i februari 1948
utrensningen av ?skadliga element?
i byarna. Närmare en miljon
människor arresterades på
initiativ av Chrusjtjov.
I nästa artikel skall jag redogöra
för skådeprocesserna 1936
och den stora terrorn 1937-
1938.