Småföretagen borde ha egen sjukförsäkring
DEBATT
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det här är förklaringen till varför småföretagare knappt aldrig är sjukskrivna. Det krävs cancer, hjärtinfarkt, svår bilolycka eller något av samma dignitet för att småföretagare inte ska arbeta. Det här känner de flesta till. Följden är att bara tre procent av studenterna på landets universitet och högskolor kan tänka sig att starta eget företag. De allra flesta är hellre arbetslösa än tar de risker som företagande innebär.
Sverige är i akut behov av fler företagare. Visserligen säger statistiken att det startar fler företag än på länge. Statistiken är tyvärr falsk. Den stora gruppen nyföretagare är så kallade kombinatörer, som har en anställning i botten och startar företag för att sätta guldkant på tillvaron. En annan stor grupp är etablerade företagare som startar dotterbolag för att få bidrag.
Alla är ense om att Sverige behöver många fler riktiga företag. Ingen har hittills kommit fram med något vettigt förslag på hur det stora hindret, den extrema risknivån, ska undanröjas. Visst, företagande betyder risker, annars finns det inga pengar att tjäna. Men det kan inte vara meningen att människor ska sätta hela sin ekonomiska framtid på spel.
Jag tror att lösningen finns i själva problemet. Följande bygger på antaganden, visserligen kvalificerade sådana, men faktum är att småföretagare är en dåligt kartlagt grupp. Ingen vet exempelvis hus många aktiva företagare som finns i landet. Näringsdepartementet kom 2003 fram till att det finns 211 500 soloföretagare (Ds 2003:27). Regeringens nya förslag att tillfälligt sänka arbetsgivareavgiften för soloföretagare som anställer bygger på att det finns 110 000.
Sjukfrånvaron i gruppen är inte heller dokumenterad. Försäkringskassans statistikenhet meddelar att sjukfrånvaro inte är något problem bland soloföretagare och att man därför inte upprättat någon statistik. Vilket enligt min mening visar att soloföretagare knappt aldrig är sjuka. Inte heller vet man fördelningen mellan olika företagstyper (enskild firma, handelsbolag, aktiebolag) vilket har betydelse för beräkningen av hur mycket sjukförsäkringen går med vinst på småföretagarna. Så mycket går dock att säga att enbart landets soloföretagare betalar mellan 2 och 5 miljarder kronor till sjukförsäkringen varje år. Överskottet ligger på mellan 1 och 3 miljarder kronor. Småföretagare är ytterst lönsamma för sjukförsäkringssystemet och svarar för en icke föraktlig del av vinsten i sjukförsäkringen, i år beräknad till 10 miljarder kronor. Vinsten går rakt in i statsbudgeten.
Mitt förslag är följande:
1: Skapa en särskild småföretagareförsäkring, avskild från det övriga försäkringskollektivet. Gruppen ska bära sina egna kostnader och inte belasta övriga försäkringstagare. Den kan skötas av försäkringskassan eller privata bolag.
2: Gör försäkringen till en intäktsbortfallsförsäkring, det vill säga att även en rimlig del av driftskostnaderna ingår i underlaget för ersättning.
3: Även med den här förbättringen kommer inte småföretagarnas sjukfrånvaro att öka nämnvärt. Andra faktorer lägger hinder i vägen, främst att sjukfrånvaro leder till förlust av uppdrag och kunder. Försäkringen kommer således att gå med vinst.
4: Satsa vinsten i ett kreditgarantibolag som går i borgen för företagares skulder och träder in om sjukdom leder till konkurs.
Jag har låtit professor Johan Wiklund på Internationella Handelshögskolan i Jönköping granska förslaget. Följande är hämtat ur hans svarsmejl: "Trots att jag tar på mig forskarens kritiska glasögon måste jag säga att jag inte ser något principiellt fel i det du säger." Ändå hyser jag inget hopp om att förslaget har minsta chans att bli genomfört. Det skulle rycka undan mattan för de stora organisationerna, som inte klarar av att hålla personalen frisk. Beslut av den här typen fattas direkt eller indirekt av anställda tjänstemän med 40 timmars närvarovecka, 90 procents sjukersättning och sju veckors semester. Deras förmåner påverkas om småföretagarna får rimliga villkor.