Skräckscenariot: Islamisk extremistregim med kärnvapen

"2005 tog en jordbävning 100 000 människors liv. I mellantiden har tusentals människor dödats i terrordåd när Pakistan blivit en front i islams inbördeskrig, mellan majoriteten och dem som vill påtvinga andra sin religionstolkning med våld."

Västervik2010-08-16 00:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Människans första stora civilisationer växte fram kring floder. Bara Kina spelar i dagens världspolitik en roll som gör dess stolta historia heder. Egypten är inne i ett av sina periodiska svaghetstillstånd, eftersom ingen vet hur det ska gå när den åldrige och sjuklige president Mubarak försvinner. I tvåflodslandet Irak håller USA på att dra sig ur. Kommer landet sedan att slitas sönder av inre motsättningar eller uppstår en ny centralmakt med förmåga att balansera intressen bättre än förr?Och hur ska det gå för Pakistan, skapat med höga ideal om fred och frihet som hemland för Indiens muslimer? Floden Indus är Pakistans pulsåder. Här växte en högkultur fram för över 4 000 år sedan. Att den försvann har olika förklaringar. En skulle vara att konstbevattning ledde till jordens försaltning, en annan krig. Natur och politik förstörde för människorna. Det är likadant nu. De värsta översvämningarna på många år har berövat miljontals människor hem och levebröd. 2005 tog en jordbävning 100 000 människors liv. I mellantiden har tusentals människor dödats i terrordåd när Pakistan blivit en front i islams inbördeskrig, mellan majoriteten och dem som vill påtvinga andra sin religionstolkning med våld. Det politiska systemet sviktar. När generalen Pervez Musharraf, vid makten sedan en militärkupp 1999, år 2007 blev tvungen att dela makten med civila politiker var tidigare premiärministern Benazir Bhutto favorit till att göra comeback, men hon dödades av en terrorist strax före valet 2008. Hon ersattes av sin make, i den tradition som utvecklats i Sydasien att politiska partiers ledare ska ha anknytning till någon tidigare, gärna mördad ledare. Asif Ali Zardari, president sedan 2008 är impopulär sedan den tid han tjänade pengar på makans politiska ledarskap. Det blev inte bättre av att han, när översvämningarna redan börjat, for till Storbritannien för att bland annat göra reklam för 21-årige sonen Bilawal, tillsammans med pappa ordförande i Pakistans regeringsparti. Bilawal, som nyss tagit en examen i Oxford, avstod klokt nog för att hålla något politiskt talet inför brittiska pakistanier (en miljon) utan manade i stället om bidrag till offren i hemlandet. Bilawal verkar inte ha någon längtan att återvända. Det är begripligt, när hans morfar mördades av militären och hans mor av den sorts religiösa extremister som nu sägs vinna på katastrofen, därför att de levererar bistånd effektivare än den svaga statsmakten. Det kunde vara läge för ett militärt maktövertagande, som flera gånger tidigare när de civila politikerna misslyckats i folkets ögon. Men militären nöjer sig med att påverka från kulisserna. Läget är så svårt att civila politiker passar att skylla på. Ett skräckscenario är en islamisk extremistregim med tillgång till kärnvapen. Men det är illa nog som det är. Pakistan har sedan tillkomsten 1947 ökat från 30 till 170 miljoner invånare. 75 miljoner av dessa saknar tillgång till sjukvård, 20 miljoner barn under fem år är undernärda. Men politiker och militär har ju i alla fall skaffat landet kärnvapen.