Skatteverkets PR-kampanj om skattefusk
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På riksplanet var det sämre ställt med nyanserna. Vid skatteverkets huvudkontor i Stockholm heter talesmannen Anders Stridh. Han blev intervjuad i rikspressen och förklarade rakt av att småföretagare är de värsta skattefuskarna. Ju mindre företag, desto mer fusk. Det finns en möjlighet, en stor sådan till och med, att främst kvällstidningarna övertolkade Stridhs uttalanden. Skattefuskande småföretagare ansluter till de stora flertalets fördomar och det är så lätt att fingrarna skenar på tangentbordet.
Därför e-postade jag till Anders Stridh och frågade om han kunde styrka sitt påstående. Han stod fast vid att småföretagare fuskar mer än andra grupper och ju mindre företag, desto mer fusk. Jag bad honom bevisa det. Det kunde han bara göra när det gäller de så kallade kontantbranscherna, främst restauranger. I övrigt hade han inget att komma med.
Visst är småföretagare överrepresenterade i Skatteverkets statistik. Men det beror inte på att småföretagare generellt fuskar mer. Det beror på att Skatteverket punktmarkerar småföretagare, den enda grupp som man effektivt kan kontrollera. Det är ungefär som med polisens fartkontroller. Fartsyndarna fångas på vägar där polisen ställer ut radar och kameror. Svartjobbande privatpersoner är närmast omöjliga att kontrollera. Vem kan bevisa att en anställd målare på sin fritid penslar svart åt grannen och inte hjälper till för vänskaps skull? Några hundralappar byter ägare och ingen bokföring finns att kontrollera.
Storföretagen kommer Skatteverket inte åt. De anställer verkets skickligaste experter och kan ägna sig åt avancerad skatteplanering istället för att fuska. Det finns en grupp som inte kontrolleras, den offentliga sektorn. När gjorde Skatteverket senast en revision mot en kommunal förvaltning? En berättigad motfråga är varför offentligt anställda tjänstemän skulle skattefuska. Det finns tjänstemän som är beredda att gå mycket långt för att få en pressad budget att gå ihop, tro mig.
Återstår småföretagare. Många av dem med begränsad kompetens i bokföring, utan kunskap om skattelagstiftningen. En revision är som att skjuta sittande fågel och Skatteverket kan stolt berätta i sin årliga PR-kampanj om hur mycket pengar de räddat åt skattebetalarna. Jag betvivlar inte för en sekund att det finns småföretagare som skattefuskar. Men vad jag bestämt motsätter mig är påståendet att det fuskar mer i denna grupp än i samhället i övrigt. Min övertygelse är att fuskarna finns överallt, men att vissa är lättare att sätta fast än andra.
På samma sätt som att sexuella trakasserier av kvinnor med löspenisar inte är något signum för svensk fackföreningsrörelse. Liknande inträffar inom andra områden. När det gäller småföretagare finns det också ett annat perspektiv. Det är den grupp som betalar allra mest netto i skatter och avgifter. Av det enkla skälet att småföretagare inte har råd att utnyttja det sociala skyddsnätet. Utan småföretagarnas tillskott skulle hela det offentliga försäkringssystemet haverera. För detta borde småföretagare som grupp uppmärksammas som ett gott föredöme för andra. Kanske något att tänka på för Skatteverket inför nästa års PR-kampanj?