Ska arbetsmarknaden vara helt oreglerad?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Enligt Svenskt Näringslivs kommunikationschef, Ulla Hamilton, ger sponsringen "möjlighet att berätta om varför företagandet är viktigt och hur det är att driva företag i Sverige i dag". Hon skriver också på ungtval-sajten att Svenskt Näringsliv på detta sätt vill skapa debatt om ungdomsarbetslösheten.
Initiativet i sig har vi inget att anmärka på. Företagandet är givetvis väsentligt för att ungdomsarbetslösheten ska kunna bekämpas. Det vi reagerar starkt emot är testets svartmålande, överdrivna och mycket ensidiga ton. Allt vad rättigheter heter för anställda framställer Svenskt Näringsliv som hinder, som något onödigt. Av svarsalternativen att döma verkar organisationen helst tycka att arbetsmarknaden ska vara helt oreglerad, utan lagar eller avtal som skydd för den enskilde. I våra öron är detta nya ståndpunkter för Svenskt Näringsliv, i alla fall till viss del.
Två av frågorna är formulerade på ett sätt som oroar oss särskilt och som reser frågan om Svenskt Näringsliv verkligen menar allvar.
Fråga nummer fyra lyder: "Stina är en av dina anställda som är mammaledig. Du skulle vilja att Stina hade ett annat jobb på företaget som gjorde att hon kunde jobba mer hemifrån. Tror du att det är okej att ge henne ett annat jobb?"
Svarsalternativen är: "Ja, om det är ett jobb som jag tror passar henne bättre" eller "Nej, jag kan inte ge Stina ett annat jobb bara för att hon är mammaledig."
Vad menas med ja-alternativet, som måste anses vara det som Svenskt Näringsliv tycker borde gälla? Är det Svenskt Näringslivs uppfattning att arbetsgivare ensidigt ska ges rätt att omplacera personal till andra tjänster bara för att de är föräldralediga? Vem skulle då våga skaffa barn? Mot bakgrund av er ålderdomliga syn och faktum att många arbetsgivare diskriminerar framför allt mammor välkomnar vi regeringens initiativ att stärka skyddet för de föräldralediga.
Fråga nummer sju är minst lika oroväckande: "Fredrik är 16 år och ska sommarjobba på ditt företag. Enligt kollektivavtalet ska han tjäna 75 kronor i timmen, men det har du inte råd med. Men både du och Fredrik tycker att 65 kronor i timmen är en okej lön. Kan du ge sommarjobbet till Fredrik nu?"
Svarsalternativen är: "Ja det är klart. Vi är ju överens" eller "Nej, det går inte, trots att vi är överens."
Är det Svenskt Näringslivs uppfattning att arbetsgivaren i det aktuella fallet ska ge sommarjobbaren 65 kronor i timmen, trots att det är ett uppenbart brott mot ingånget kollektivavtal? Vad blir kollektivavtalen värda om den ena parten, arbetsgivaren, helt plötsligt struntar i den uppgörelse som har träffats? Uppmanar Svenskt Näringsliv era medlemmar till ett sådant agerande, eller?
Detta är ytterligare ett borgerligt angrepp riktat direkt mot Sveriges ungdomar.
Svenskt Näringslivs så kallade "test" väcker många frågor från fackligt håll, men också bland ungdomarna själva som gjort testet. På kampanjsajtens "Speakers corners" tar de flesta avstånd. Vi förstår dem! Ungdomar möter ofta en arbetsmarknad som är präglad av otrygghet, korta anställningar och obekväma arbetstider. De kräver förbättrade villkor, inte försämrade som Svenskt Näringsliv är ute efter. (SNB)
DEBATT
Markus Kristiansson är ungdomssekreterare i LO. Anna Sjödin är ordförande i SSU.