Serbien/Kosovo i stöpsleven
Svår uppgift. Martti Ahtisaari ska presentera en lösning för konflikten mellan Serbien och Kosovo. Foto: Alessandro Della Valle/Scanpix
Foto:
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Regeringschefen i Belgrad, Vojislav Kostunica, välkomnade den nya författningen med orden att Kosovo alltid varit och alltid kommer att förbli en "omistlig" del av Serbien.
Alltså, inte precis en öppning för de cirka två miljoner albaner i Kosovo som vill att beskedet blir "självständighet" när FN-ombudet Martti Ahtisaari inom kort lägger sitt förslag om Kosovos permanenta status. Risken är att besvikelse leder till nya våldsaktioner av albanska extremister. Det torde inte vara svårt att rekrytera. Kosovo har en ung befolkning och enorm arbetslöshet.
Ahtisaari, Finlands president 1994-2000 och veteran som förhandlare i olika konflikter, fick sitt uppdrag av Kofi Annan för drygt ett år sedan. I november meddelade han att han skulle skjuta på sin slutrapport, för att den inte skulle bli ett slagträ inför valet till parlamentet 21 januari.
Att Ahtisaari dröjt är typiskt för hur världssamfundet, sedan man tog över ansvaret för Kosovo 1999, hanterat frågan om dess framtida status genom att skjuta på svåra beslut. I stället har man till stora kostnader försökt att bevara lugnet, med bistånd till säkerhet, och politisk och ekonomisk uppbyggnad.
Men Kofi Annan förklarade i sin sista rapport om Kosovo, i månadsskiftet november-december, att parternas ståndpunkter förblir diametralt motsatta.
Det är ett mått på de dåliga relationerna att bara 16 000 av de inemot 250 000 människor som 1999 flydde till Serbien av fruktan för albansk hämnd återvänt, och att det från Belgrad kommer uppmaningar till Kosovos serber att bojkotta institutionsbygget.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel, EU:s nuvarande ordförande, har sagt att hon prioriterar Kosovo-frågan, som måste lösas så att albanerna känner sig nöjda, men "utan att skada demokratin i Serbien". Hon kan tänkas oroa sig för ökat stöd åt misstänkte krigsförbrytaren Vojislav Seseljs radikala parti, sedan förra valet 2003 parlamentets största. Det har en storserbisk ideologi - att alla områden där serber historiskt hört hemma skall ingå i den serbiska staten.
Men faktum är att bara något enstaka serbiskt parti av vikt är redo att låta Kosovo helt kasta loss från Serbien.
Ahtisaaris förslag är utlovat att bli heltäckande och tydligt. I så fall kan det bli svårt att få godkänt i FN:s säkerhetsråd. USA, Storbritannien och Frankrike lutar åt självständighet för Kosovo, men Ryssland och Kina av privata skäl har anledning att stödja Serbien, som hävdar att det är emot folkrätten om andra ger 15 procent av dess nuvarande territorium till ett nytt land.
Belgrad är redo att ge Kosovo vidsträckt självstyre, men landet skulle formellt förbli en del av Serbien. Kosovos regering i Pristina vill göra tvärtom - först garantier om självständighet, sedan kan man diskutera relationerna med Serbien.
Frågan är vilken sorts lokal, regional och global kohandel som skulle kunna föra frågan om Kosovos status framåt. Efter grymheterna 1998-1999 och den serbiska reträtt som framtvingades genom Natos bombkrig, sågs Kosovos självständighet som en tidsfråga. Och tiden skulle underlätta en lösning, var det tänkt. Men så har det inte blivit. I alla fall om detta kan alla parter i Kosovo vara överens. (SNB)