Sätt kunskapen i centrum i skolan
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag når var fjärde elev inte upp till grundskolans kunskapsmål. Det är ett stort misslyckande, ett underkänt av elva år av socialdemokratisk skolpolitik.
Vi moderater vill tydligt återföra kunskapsperspektivet. Vi vill skapa förutsättningar för att varje ung människa, oavsett hemort, oavsett bakgrund eller kön och oavsett val av skola, får en god kunskapsgrund. I det syftet, och mot bakgrund av de brister som vi identifierat i dagens skolsystem, kan vår skolpolitik sammanfattas i tre punkter:
1. Elevernas kunskapsinhämtning ska förbättras. Alla elever ska få en utbildning anpassad efter vars och ens behov och förutsättningar samt ges möjligheter att nå kunskapsmålen. Alla ska komma till sin rätt och nå grundskolans kunskapsmål. Detta var ursprungligen tanken med den målstyrda skolan, men har blivit ett mål enbart på papperet. Vår politik innebär att vi höjer kvalitetskraven på skolan, men också att vi ger skolan nya verktyg möta kraven.
2. Trygghet och studiero i skolan ska säkras. Det är en förutsättning för god kunskapsinhämtning och ska vara en rättighet för alla elever. Elever, lärare och andra skolprofessionella har rätt till en bra arbetsmiljö.
3. Elevers rätt att välja skola och utbildningsinriktning ska stärkas.
Att alla elever ska nå kunskapsmålen innebär också att ansvaret för att ta igen kunskapsluckor inte får skjutas över från grundskolan till gymnasiet, eller från gymnasiet till högskolan. Behovet av insatser ska identifieras och sättas in i tid. Behöver en elev extra tid för att klara målen ska hon eller han få det så tidigt som möjligt i grundskolan.
Elever som slutar gymnasieskolan ska vara väl förberedda för högskolan eller för yrkeslivet. De kunskaper som inhämtas på gymnasiet måste vara tillräckliga för att studier på universitet eller högskola ska kunna påbörjas direkt, utan att kunskapskraven i högskolan sänks eller att högskolestudier ska behöva inledas med en "repetitionstermin". De kunskaper som inhämtas på en yrkesutbildning på gymnasienivå måste vara tillräckliga för att eleven ska vara anställningsbar i det yrke utbildningen varit avsedd för.
Skolan har överbelastats med målsättningar. Målträngseln i skolan ska åtgärdas och kunskapsmålen preciseras.
Förskolan har ett viktigt pedagogiskt uppdrag för att ta tillvara barnens lust och möjlighet att lära.
Alla elever - såväl elever i behov av särskilt stöd som elever som det går lätt för i skolan - ska få sina behov tillgodosedda, kunna gå fram i den takt de behöver. I grundskolan ska utrymmet för individualisering, liksom för profilklasser, öka. I gymnasiet ökar utrymmet för karaktärsämnen. Utrymmet för olika pedagogiska metoder ökar, och rätten att välja mellan olika skolor värnas.
En likvärdig skola är viktigt. Oavsett var i landet man går i skola har elever och föräldrar rätt att kräva en utbildning av likvärdig kvalitet. Det innebär inte att skolan ska vara lika för alla. Tvärtom, för att skolan ska fungera bra för alla måste den anpassas efter den enskilda elevens behov.
Om ett år begär vi väljarnas stöd för en skola vars huvuduppgift är kunskap. (SNB)
DEBATT
Sten Tolgfors är moderat och talesman i skolfrågor.
Sten Tolgfors är moderat och talesman i skolfrågor.