BERTIL JOBEUS: Samme gamle Berlusconi?

Det tycks stå klart att Berlusconi inrikespolitiskt anslagit en mindre konfrontatorisk ton gentemot oppositionen . Och mycket talar för att han denna gång kommer att försöka uppträda mer återhållsamt även på den internationella arenan. Men på en punkt kommer Berlusconis regering omedelbart på kollisionskurs med EU-kommissionen och vissa EU-medlemsstater och det gäller den stenhårda hållningen till migration. Genom en serie åtgärder vill regeringen bekämpa den illegala invandringen. Att ta sig illegalt in i Italien skall bestraffas med fängelse från sex månader till fyra år. Den som hyr ut en bostad till en illegal invandrare kan få sin bostad konfiskerad. Uppskattningsvis lever i landet 650 000 illegala invandrare - ca 100 000 nomadiserande romer, främst från Rumänien.. Här är det säkert upplagt för en konflikt med andra EU-länder, inte minst Rumänien, som har ett annat synsätt på migration. Spanjorerna har redan reagerat. Berlusconis förhållande till utlandet har nog alltid varit komplicerat. Han är i grunden en nationell affärsman. Han talar inga främmande språk. Hans lite säregna karisma tycks inte fungera utanför Italien. Och hans utrikespolitik var förra gången knappast lyckosam. I Europa trampade han flera gånger i klaveret och skaffade sig många ovänner. Den proamerikanska politiken förde Italien till det djupt impopulära engagemanget i Irak. Det engagemanget bidrog till att Berlusconi förlorade makten 2006. Om Putin förra gången var Berlusconis specielle favorit verkar Frankrikes president Sarkozy kunna bli det denna gång. Det blir i så fall en kontrast mot tidigare, eftersom det sades att president Chirac inte tålde Berlusconi. Frankrike har också liknande problem och opinion rörande invandring. Det kan förena Berlusconi och Sarkozy. Det tros att Berlusconis starka USA-orientering kommer att förskjuta den italienska utrikespolitiken främst i Mellanöstern. Italien kommer troligen åter att tillhöra de mest Israel-vänliga av EU:s medlemsländer. Det är slut med trevare till Syrien och Iran. Företrädaren Prodis öppenhet för dialog med Hamas och Iran betecknades som naiv snällism. Italien tillhör den exklusiva G8-gruppen. Det är en arena som Berlusconi uppskattar. Och nästa år innehas ordförandeskapet av Italien. Mot bakgrund av den långvariga ekonomiska stagnationen kan man kanske sätta ett frågetecken bakom vilket inflytande Italien verkligen har i gruppen. Italien har tidigare ignorerat G8-åtaganden om bl a ökat bistånd till Afrika. Det skall inte heller uteslutas att Berlusconi denna gång vill gå lite försiktigare fram. Ty som 72-åring är han angelägen om att bli ihågkommen som ansedd statsman, som det kommer att stå om i historieböckerna.