Bo Ture Larsson: Ryssland - ett hot mot sig självt

"En pust från kalla kriget var det när den nya ryska militärdoktrinen, från februari i år, nämnde USA:s och Natos åtgärder som ett hot mot Ryssland", det skriver Bo Ture Larsson i debattartikeln nedan.

Västervik2010-10-08 00:00
Bo Ture Larsson
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Hoten du står inför är många." Varningen stod att läsa på en storvimpel när FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, och Försvarshögskolan 4-5 oktober i Stockholm höll seminarium under rubriken "Rysk militär utveckling ger globala konsekvenser". En pust från kalla kriget var det när den nya ryska militärdoktrinen, från februari i år, nämnde USA:s och Natos åtgärder som ett hot mot Ryssland. Det är tradition att den ryska överheten ser fiender till landet, inom och utanför gränserna. Det bidrar till att hålla befolkningen i schack. Lika vanligt är att grannarna ser Ryssland som ett hot. Men det finns en tredje hotbild - den av Ryssland som ett land som förstör för sig självt. Ryssland har funnit metoder som alltid misslyckats, enligt den amerikanske ekonomen Steven Rosefielde på FOI-seminariet. I dag sätts ambitiösa mål upp för utvecklingen av ekonomi och försvar. Men det hjälper inte. Det är svårt att veta något säkert om den ryska krigsmakten, utöver vad egna ögon och en spionsatellit kan se. Officiellt har försvarsutgifterna ökat från 5 miljarder dollar 1995 till 53 miljarder 2010. Men, säger Vasilij Zatsepin, från Gajdar-institutet i Moskva, "Allt täcks av rök, som Moskva under sommarens torvbränder." De som kräver öppenhet om försvaret och dess ekonomi uppfattas vara fientliga mot staten. Ska väst oroa sig för rysk upprustning? Zatsepin påpekar att det mest tycks vara inflation när försvarsutgifterna ökat. Ryssland vill modernisera sitt konventionella försvar. Georgienkriget 2008 blev en påminnelse om bristerna. Men försvarsindustrin har problem med åldrande utrustning, och personal. Det påverkar krigsmaterielexporten. Algeriet sände tillbaka vapen man tyckte var för dåliga. EU och USA, avancerade vapen, och Kina, enklare vapen, är överlag överlägsna Ryssland. President Medvedev har nyss varit i Kina och kallat landet Rysslands strategiska partner. Men Kina är det stora framtida hotet. Utan kärnvapen kan Ryssland inte i framtiden värna sin del av Fjärran östern. Ryssland sackar stadigt efter Kina, som började växa snabbt när man öppnade sin ekonomi för utländska investeringar, och blev en billig produktionsplattform med export till hela världen. När Ryssland får utländskt kapital stannar däremot produktionen inom landet. Varorna blir för dyra för andra när rubeln är övervärderad. Trots allt tal om att bredda produktionen har Ryssland fastnat i oljeberoende. För 500 år sedan uppgick den ryska bruttonationalprodukten per person till 60 procent av nivån i övriga Europa. Nu är andelen knappt 40 procent. Ryssland är enligt Steven Rosefielde inte tvunget att underprestera, men så blir det med den kultur man ärvt från tsaren och Stalin. Insikt finns om vad som borde göras. Men det sker inte. För dagens insiders i politik och näringsliv vill behålla makten. Maffiastat, feodal statsbildning, kallades Ryssland på FOI-seminariet. Rosefielde: - Putin är nöjd med att fortsätta med Potemkin-ekonomin.